Uppsatsen undersöker hur en Kompositionsprocess kan se ut i arbetet med ett tvärkonstnärligt verk bestående av akustisk musik i kombination med elektroakustisk musik och videoprojektioner..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur predetermination (förutbestämda kompositionsregler) påverkar Kompositionsprocessen och upplevelsen av musiken hos lyssnare. Genom analys av min egen Kompositionsprocess, litteraturstudier och intervjuer med tonsättare behandlas i uppsatsen olika sätt att arbeta med predetermination, resultat av att arbeta med förutbestämda kompositionsregler och skäl till att tonsättare väljer eller väljer bort att arbeta med predetermination. Undersökningen visar hur en viss regelstyrning kan vara till hjälp i Kompositionsprocessen men även hur det kan vara hämmande att arbeta med predetermination. Lyssnarupplevelsen undersöktes med en enkätundersökning. Två par egna kompositioner ? två poplåtar och ett stycke för kammarensemble i två satser ? har spelats upp för musikhögskolestuderande.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Uppsatsen undersöker hur en operaKompositionsprocess kan se ut när arbetet grundar sig i det sceniska resultatet innan komponerandet av musiken påbörjats. I arbetet besvarar jag min frågeställning och kommer fram till betydelsefulla svar. En process jag inte riktigt visste vad jag skulle förvänta mig av men som i slutändan gav god skörd. En omvänd Kompositionsprocess där musiken föds ur scenen mycket naturligare än det till en början kan förefalla kreatören..

Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och piano, har jag alltid tyckt varit jättekul och inte så svårt. Men att behöva tänka kring det, bestämma karaktär, tempo, stil, eller att det måste vara färdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte är bra på, eller tyckt varit så inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lätt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrån en ny synvinkel, för min egen del, där jag får utmana och förändra mig själv som kompostiör genom att fundera hur jag går tillväga och utvecklar min musik när jag inte får vara ?helt fri? vid instrumentet..

Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i Kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse för hur en Kompositionsprocess kan se ut. Analysen följer, genom skisser och loggbok, komponerandet av de två verken The Legend of Baddabah för kammarensemble och Reflektioner över trasig vänskap för symfoniorkester. Materialet ses i relation till tidigare forskning av Kompositionsprocessen och undersöker hur Stan Bennetts schematiska modell stämmer in på mitt arbetssätt. Jag redogör för hur två egna verk komponeras från första idé till färdigt partitur. I diskussionen behandlas dels hur Bennets modell till vissa delar stämmer överens med min skapandeprocess, dels hur jag använder olika metoder när jag komponerar som improvisation och matematik, dels hur jag låter personer i min omgivning påverka min gestaltning av musiken, och dels hur tidspressen tvingar mig till handling..

Den här uppsatsen undersöker Kompositionsprocessen av ett 48 minuter långt sammanhängande verk med en genrebred ensemble. Upphovspersonen avsåg att skapa en stilistiskt fungerande helhet där sex klassiska musiker, fyra jazzmusiker och åtta sångare samverkar med en förprogrammerad elektroakustisk stämma i surround. Även den elektroakustiska stämmans tillkomstprocess redogörs för, liksom de olika lösningar som behövdes för att, både musikaliskt och tekniskt, passa ihop den med ensemblen. Frågan om synkronisering mellan ensemblen och den elektroakustiska stämman tas upp, liksom lösningar av balansproblem. Valet att inte förstärka instrumenten elektriskt medförde ett stort ansvar hos upphovspersonen att instrumentera musiken omsorgsfullt och justera såväl rummet som vissa instrument.

This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product.