Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om Komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om Komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med Komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, Komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde..

Frågeställning: Vad har fastighetsföretag och revisorer för uppfattning om det nya kravet på Komponentavskrivning?    - Leder det till en förbättrad redovisning sett utifrån begreppen relevans    och rättvisande bild, om så på vilket sätt?Hur påverkas redovisningen i företag inom fastighetsbranschen av det nya kravet på Komponentavskrivning?Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar revisorer och företag inom fastighetsbranschen har om det nya kravet på Komponentavskrivning samt hur det påverkar fastighetsföretagens redovisning. Studien syftar även till att försöka utröna om Komponentavskrivningar leder till en mer rättvisande redovisning.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Insamling av primärdata har skett genom kvalitativa intervjuer med fem fastighetsföretag och två revisorer.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med Komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot Komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med Komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, Komponentavskrivning, kritik mot Komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med Komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande Komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fått en stor uppmärksamhet under de senaste åren på grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav på Komponentavskrivning kommer att införas år 2014 för de företag som väljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att påverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrättsföreningar på grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebär å andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förväntade nyttjandeperiod. En övergång till Komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för många bostadsrättsföreningar då kunskap saknas.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fått en stor uppmärksamhet under de senaste åren på grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav på Komponentavskrivning kommer att införas år 2014 för de företag som väljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att påverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrättsföreningar på grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebär å andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förväntade nyttjandeperiod. En övergång till Komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för många bostadsrättsföreningar då kunskap saknas.

År 2014 blev Komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört Komponentavskrivning.

SammanfattningTitel:Skilda meningar gällande Komponentavskrivning - Instansernas argumentation i olika regelverkNivå:D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Viktoria Alstermark och Reine Haddad Handledare: Arne FagerströmDatum:2013 ? juniSyfte:Syftet med studien är att undersöka hur argumenten i diskussionen kring Komponentavskrivning tagit form i IAS 16, RR12, IFRS för SME samt K3. Studien syftar även till att undersöka vilka argument för- och mot som har varit aktuella vid införandet av avskrivningsmetoden för de olika regleringarna.Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ och induktiv ansats baserad på sekundärdata. Analyserna har genomförts med hjälp av ett egenkonstruerat kodningsschema baserat på olika slags analysmodeller.Resultat och slutsats:Resultatet visar på att det finns skilda meningar bland instansernas syn avseende Komponentavskrivning. De flesta instanser som har valt att uttrycka någon åsikt i frågan är negativt inställda till avskrivningsmetoden.

Problem: Från och med januari 2014 är det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra Komponentavskrivning på sina anläggningstillgångar. Argumenten kring Komponentavskrivningen går isär och frågan är om bristen på vägledning leder till oklar tillämpning och skillnader i redovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet ämnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan ställa dem mot den normativa teorin.Referensram: Referensramen består av en allmän referensram där vi redogör för de grundläggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmänt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin.Metod: Studien består av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar används sedan för att göra jämförelser mellan ett verkligt företags och två fiktiva företag.Empiri: Det empiriska materialet är hämtat ifrån intervjuer med två representanter från ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter.Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med påverkan från den normativa teorin bör emellertid valfriheten och därmed skillnaderna minska..

De flesta sociala och ekonomiska förändringar som sker inom organisationer är ett resultat utav spridningen av idéer eller fenomen. För denna studie så är det redovisningsinnovationers spridning med direkt eller indirekta krav på tillämpning bland organisationer inom den offentliga sektorn som är av intresse. Studiens undersökningsområde är fokuserat på att studera detta fenomen utifrån hur redovisningsinnovationen Komponentavskrivning spridits och antagits inom Norrlands kommuner. Rekommendationerna från Rådet för Kommunal Redovisning som behandlat Komponentavskrivning har tidigare inte innehållit något explicit krav på tillämpning av metoden. Detta förändrades dock i och med den senaste rekommendationen från år 2014 som innehåller ett explicit krav.

Skulle jämförbarheten kunna öka om bolag använde sig av Komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag använder sig av denna avskrivningsmetod och i så fall vilka incitament som ligger till grund för ett sådant val. Komponentavskrivning används på materiella anläggningstillgångar och innebär att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslängd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om Komponentavskrivning fått en sådan genomslagskraft att det mynnat ut i en bättre jämförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har använt oss av det positivistiska synsättet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då vi utifrån befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag väljer att redovisa på ett visst sätt.

Denna studie ämnar förklara hur Komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på Komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var Komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på Komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever Komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa Komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av Komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som Komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida Komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i världen. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering på redovisningsområdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk är IAS 16 som behandlar materiella anläggningstillgångar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav på tillämpning av Komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar på att en huvudtillgång delas upp på ett flertalolika komponenter som därefter skrivs av separat. Därmed blir det intressant attundersöka vidare om Komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta område är för att utreda om organisationens ägandeform påverkar företagetshantering av Komponentavskrivningens beståndsdelar.Mot ovanstående bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag Komponentavskrivningens beståndsdelar/förutsättningar i förhållande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarKomponentavskrivningens olika beståndsdelar/förutsättningar såsom fastställandetav betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samt restvärdei förhållande till privata företag.