Under 1930-talet och fram till andra världskrigets slut framträdde auktoritära ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats är att granska dessa ideologiers utbredning och väljarstöd, med tyngdpunkt på nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i Piteåbygden under denna tid. Jag granskar även Kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland väljarkåren i Norrbotten och i Piteåbygden. Jag har räknat antalet medlemmar/anhängare av nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och partimatriklar och jämfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar då det inte finns några fullständiga matriklar över partimedlemmar, med undantag för ett parti, utan endast listor på de "obligatoriska" jul- och nyårshälsningar som anhängarna skickade in till partiernas tidningar för att visa sitt stöd.

Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till Kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna.Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

This paper presents an analysis of history textbooks used in schools in Sweden and Norway. The intention of the research was to study how the history textbooks describe communism and communistic dictatorship mainly during the cold war. The result of this study is that there were no big differences between Swedish and Norwegian history textbooks, but there are, however, some differences in how communism was described between the authors and also over time. Mostly, the books that were written in the post cold war period were somewhat more critical to communism in the eastern Europe (even thought they mainly handled with Stalin´s communism. And they also set quotationmark between Stalin´s communism and the nazi terror during World War two..

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när Kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Eftersom skolan har ett demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det därför relevant att studera hur läroböckers innehåll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur demokrati- och diktaturdiskursen framställs i fyra historieläroböcker för gymnasiet. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Hur framställs demokratidiskursen? Hur framställs diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en diskursanalys av läroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historieläroböcker för gymnasiet som var framställda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestämda nodalpunkter fastställdes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning.

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska läroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen är avgränsad till perioden från Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen använder sig av ett antal teoretiska begrepp hämtade från tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte är att se om läroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder också om läroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande..

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

Modebranschen kan betraktas som föränderlig och dess meningar och betydelser ändras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. Människor kommer därför att konsumera kläder olika beroende på vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillväxt och förändring har varit stor sedan Kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgängligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters påverkan av västvärlden gör sig tydligt gällande. Förändringar har skett, från kommunistiskt präglade samhällen med begränsade möjligheter i människors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhällen där konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.