Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör..

I dagens kursplan för moderna språk på grundskolan står den kommunikativa förmågan i centrum. En viktig del av kommunikationen i språkundervisningen är muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika läroböcker i spanska för år 9 på grundskolan. Det är grundsynen och övningarna i lärarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det många muntligt kommunikativa övningar, och i sådana fall av vilken typ är de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser tränas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstämmig handling? Vad anser lärare om dessa läroböcker? Min slutsats är att det finns en skillnad mellan läroböckerna vad gäller den muntliga kommunikationen och främst till den nyares fördel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala Kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Organisationer och verksamheter kan ses som något komplext när det är människor som dagligen verkar där, vilket i sin tur kan skapa både positiva och negativa händelser, i den meningen att människor kan agera förutsättlöst och har därmed ständigt en rad idéer som på ett eller annat sätt kan påverka hela organisationen i någon riktning.Syftet med denna studie är att först undersöka hur kommunikation, ledarskap och konflikthantering fungerar i Torshälla Golfklubb. För att därefter sist i arbetet framföra förslag på hur de kan förändra sina arbetsprocesser.I studien har jag valt att använda mig av primära och sekundära källor, då den empiriska studien i form av främst observationer och samtal utgör den primära delen medan den teoretiska forskningen utgör den sekundära delen. Inledningsvis har jag gjort en granskning av vad teorin säger angående mitt valda problemområde för att sist göra en analys av organisationen.Genom undersökningar och studier har det framkommit att det finns en rad olika bakomliggande faktorer som på ett eller annat sätt har påverkat organisationen i någon riktning. Faktorer som i slutändan gjort att anställda sagt upp sig från verksamheten på grund av att de inte känt sig motiverad och engagerad till att utföra sitt arbete på en bra och konstruktivt sätt. Något som dock organisationen numera är medveten om och därmed börjat sitt arbete mot en förbättrad framtid.De åtgärdsförslag som jag under studiens gång kommit fram är organiserade personalmöten, veckovis, exempelvis då 2 gånger i veckan till att börja med.