Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella Kommunikationsgap som kan finnas i en organisation. Dessa gap kan gälla en organisations profil, organisationskultur och organisationens image. För att studera detta kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Först med Brandmanager på Adidas för att få fram hur Adidas tänker kring sitt varumärke, kärnvärden och kommunikation. Tre säljare på butiksnivå kommer även att intervjuas, då butiker som är återförsäljare av Adidasprodukter.

Ett vanligt återkommande problem i samhället idag och som människan dagligen handskas med är bristen att kommunicera. Länge har mänskligheten strävat efter att komma med nya lösningar för hur vi på bästa sätt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var på jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en värld där kommersialiseringen är en del av verkligheten och där företag måste förmå att kommunicera för att inte släpa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbväxande världen har även lett till att samhället och miljön har påverkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, även kallat företagssamhällsansvar har därför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mänsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Årsredovisningen och årsstämman är två kommunikationskanaler som företag använder för att sända ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. Aktieägarna utgör därmed en viktig grupp för företaget då de är en viktig källa till kapital. Årsredovisningen och årsstämman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behålla, köpa eller sälja aktier, det är då av vikt att den information som sprids är användarvänlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta är att investerarna själva måste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga värde.

The purpose of this thesis is to shed light on how evidence-based librarian and information practice (EBLIP) is understood and practised at some Swedish hospital libraries, and also to analyze how EBLIP functions as a strategy to bridge the gap between research and practice as described by Haddow & Klobas. The theoretical framework for the study is partly based on Haddow & Klobas description of the gap between research and practice in the field of LIS and partly a description of the EBP-process which plays a key role in the use of EBLIP. Interviews have been done with four people, three librarians, all with management experience, and an academic development officer, active at three different hospital libraries where EBLIP is practiced. All informants believed that it is important to make use of research results in order to improve services and practice. In their efforts to apply the research findings the informants face a number of hindrances, which indicates a gap between research and practice.

Bakgrund och problemdiskussion: Studier kring företags informationsdelning och kommunikation har identifierat potentiella gap mellan företag och marknad med grund i att informationen från företagen är den enda information marknaden kan använda i sina analyser och prognoser. Marknaden efterfrågar full transparens och företagen är den begränsande faktorn där ledningen, styrelsen och ägarna spelar en avgörande roll för företagets informationsdelning. Dessa studier antar genomgående en kvantitativ ansats och har litet förklarande värde rörande hur information genereras av företaget och tas emot av aktieanalytiker. Denna studie ämnar beskriva kommunikationsmötet djupare genom följande problemformulering:- Hur ser samspelet mellan företag och marknad ut vad gäller informationsdelning?- Hur ser ansvarsfördelningen inom företaget ut vad gäller informationsdelning med marknaden?- Hur är analytikers attityd till företagets informationsdelning?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka samspelet mellan företagsledning och marknadsanalytiker med hänsyn till informationsdelning och kommunikation.

I Direktmarknadsföring ? en fallstudie av företaget Lessmore vill författarna belysa företags problem att få sin marknadsföring att synas och höras i den stora mängden information som strömmar runt oss. Till uppsatsen har en hypotes satts upp;?Det är ingen eller en marginell skillnad, i avseende agerande eller reaktion, mellan de olika kommunikationssätten förutom kostnad.?Samt två frågeställningar, där det undersöks vilka kommunikationskanaler som är mest kostnadseffektiva, reaktionseffektiva och får flest medlemmar att agera. Syftet är att hitta det kommunikationssätt av brev och e-mail som lämpar sig bäst för Lessmore och dess medlemmar, genom att undersöka en kampanj.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.