Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhälle. Allt fler organisationer antar denna Kommunikationsform som har en mängd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lärarna i grundskolan har för inställning till att använda datorkommunikation i deras kontakt med föräldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna Kommunikationsform skulle påverka/påverkar stressen i lärarnas arbete på ett positivt sätt. Resultatet av uppsatsen visar att lärarna är positiva till att använda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.

Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver projektledarens val av Kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver projektledarens val av Kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.

I den här kandidatuppsatsen undersöks storytelling som Kommunikationsform på Volvo Personvagnar. Studien presenterar organisationsberättelser som karaktäriserar företaget samt dess funktioner och betydelser. Vidare lyfter studien fram storytelling som verktyg för att påverka en publiks uppfattningar. Inspiration till ämnet inhämtas från nutida forskare och storytelling relateras till kommunikativa uttryck och meningsskapande.Studiens empiri består av intervjuer av anställda på Volvo samt pr-konsulter med inblick i företaget. Empirin innefattar även en semiotisk analys av reklamannonser.

Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts.

Titel: Sociala Medier - Ännu en Kommunikationsform inom marknadsföringBakgrund: Marknadsföringen har många ansikten, det vill säga den ser olika ut och har genomgått förändringar genom tiden. Den förändring som vi uppmärksammar är att marknadsföringen tagit ett steg ifrån transaktionsmarknafsföring till ett relationsperspektiv gentemot sina konsumenter. Den digitala arenan som Internet hjälper företag idag att sprida sitt meddelande och det som uppsatsen fokuserar på är de digitala plattformarna som benämns som sociala medier, plattformar som exempelvis: Facebook, Twitter och YouTube.Forskningsfråga: Hur kan sociala medier användas som marknadsföringsverktyg, med fokus på kundengagemanget och dialogen med företagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för sociala medier som verktyg inom marknadsföring genom att föra fram och analysera:1. Marknadsföring på Internet och genom sociala medier2.

Datorkommunikation är något som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhälle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mängd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstärka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervägande delen av föräldrarna ser positivt på denna form av kommunikation, då som ett komplement till dagens traditionella kontaktsätt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna Kommunikationsform skulle medföra ett ökat föräldraengagemang.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer är vitalt för ett lyckat samarbete har fastställts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan påverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till är att både det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan på kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet består främst av varierad dokumentation och är effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet påverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka erfarenheter eleverna har av olika Kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samtelevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen är rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat på samspelet mellan grundlag och allmän lag som reglerar Internet som Kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Fokusen i arbetet har legat på hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har använts. Arbetet fick även i viss mån ett EU- perspektiv då EU-rättslig reglering med fokus på informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat IT-artefakten bloggen och dess användning inom den politiska kontexten. Syftet med studien var att undersöka riksdagsledamöters användning av bloggen och den roll de såg bloggen spela i det politiska arbetet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer av bloggande riksdagspolitiker och genom en undersökning av bloggande riksdagsledamöters användning av bloggen. Tidigare publiceringar inom Informatik har tillsammans främst med teori från media och kommunikationsvetenskapen använts för att i studien ge en ökad förståelse för bloggen som IT-artefakt. Av resultatet går det att avläsa att bloggen i stor utsträckning inte användes av de bloggande riksdagsledamöterna på ett sätt som ligger i linje med dess grundläggande egenskaper.

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ?är det värt det? innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande Kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal.Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext.Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. .

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av Kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och öka förståelsen för processen kring produktplacering i film. Mer specifikt syftar uppsatsen till att analysera samarbetet i denna form av nätverk. Metod: Studien är designad utifrån en föreställning om produktplacering som en Kommunikationsform där samarbete är centralt. Tillvägagångssättet består i huvudsak av en fallstudie av en svensk film. Resultatet från fallstudien kompletteras med tidigare studier, av mer allmän art, för att (i viss mån) kunna generaliseras.

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ?är det värt det? innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande Kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal.Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext.Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. .

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia.