Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-Kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-Kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-Kommunikationer.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-Kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga.Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter.

Bakgrund och Problem: Många stora företag skriver nuförtiden väldigt mycket om CorporateSocial Responsibility, det vill säga socialt ansvar. CSR är frivilliga upplysningar som företagkan kommunicera på olika sätt. Internet har under de senaste decennierna blivit allt merpopulärt, och det är vanligt att företag kommunicerar CSR via deras hemsidor. Företagenskriver en del men i praktiken skiljer sig CSR-Kommunikationer med faktiska handlingarna.De som ofta övervakar och avslöjar företagens brister i sina CSR- kommunikation är främstmedia. Kalla fakta i TV4 har i början av året avslöjat att många svenska företag säljer dunprodukter vars dun plockats från levande fåglar.

Detta är en jämförande studie av levnadsförhållandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skärgårdar..

?Hållbar stadsplanering? är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.Staden har alltid varit beroende av Kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits.

Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna Kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna Kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda Kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Den här studien är en fördjupning inom IP version 6 (IPv6) även kallad IP next generation(IPng) som är den nya adresseringsstandarden för IP baserade Kommunikationer. Arbetet tarupp dess olika egenskaper och funktionaliteter med fokus på dess implementering ochövergångsmetoder.Denna rapport består huvudsakligen av två delar. Första delen är en teoretisk genomgång avprotokollets olika egenskaper, detaljer, implementerings metoder etc., och andra delenbestår av en praktisk implementation (migrering till IPv6) på ett befintligt nätverk hos EPMData AB..

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda Kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda Kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans Kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden på Årstafältet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset är en del i det publika stråk som förbinder stadens Kommunikationer med Årstafältets grönområden och blir en knutpunkt som också informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgångspunkt är att berätta både de operaanställdas och publikens berättelse. Detta görs i projektets två huvudsakliga sektioner..

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda Kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

The Swedish forest industry has put a lot of resources in the development of digital communications in hopes of improving collaboration with suppliers. The purpose of this study was to investigate whether VIDA would benefit from using digital communication with suppliers. The survey was conducted as a questionnaire study among the company?s staff and its suppliers. The result indicated needs and interests to use digital communications in both groups. Young suppliers and suppliers on a distance showed the most interest in using digital communication. In terms of using these digital communications, the staffs and suppliers were most interested in information regarding transaction and forestmanagement plans.

Mindre samhällen som är starkt präglade av enskilda industrier är till stor del beroende av de arbetstillfällen industrin ger. Då svängningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfällen varierar, varierar även samhällets efterfrågan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhällsstruktur trots konjunktursvängningarna och minska samhällens påverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa näringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhälles identitet och attraktivitet är mycket viktiga i konjunkturkänsliga samhällen och detta kan främja en arbetspendling istället för flytt, då platsen för arbete varierar. Goda Kommunikationer så som vägar och järnvägar är viktiga för att arbetspendlingen och därmed även regionförstoring ska kunna ske.