Den här uppsatsen är en jämförande undersökning av hur kommentatorer för fotboll jobbar i radio respektive television (TV). Kommentator som arbetar med expertkommentator är fokuseringen i detta arbete. Metoden jag använde för att komma fram till ett svar var att jag analyserade landskampen mellan Wales och Sverige för att se skillnader och likheter hur kommentatorerna jobbar i de olika medierna. Från matchen har jag sen valt ut viktiga och intressanta situationer som jag studerat närmare. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med kommentatorerna Paul Zyra (Radiosporten) och Jesper Hussfelt (TV4) som arbetade med den ovannämnda matchen.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för Kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att Kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn.Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym.Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.