Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en Komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever Komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att Komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras Komfort under ett revisionsuppdrag.

Patientens liggKomfort under ambulanstransport är en viktig faktor i omvårdnaden i ambulanssjukvård. Vi tror att en ökad Komfort kan minska patientens lidande. Det är flera faktorer som påverkar Komforten i en ambulans, hur fordonet framförs, hur vårdaren agerar, patientens tillstånd mm. När det kommer till liggKomforten är personalen begränsad av det material som finns att tillgå. I syfte att förbättra Komforten har vi haft möjlighet att prova en säck, att transportera patienter i och jämföra den med det gamla sättet, med lakan och filtar.

Många patienter som genomgår en flexibel bronkoskopiundersökning på operationsavdelningen känner sig inte tillfredsställda med upplevelsen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken forskning som är gjord på patienternas Komfort och känsla av tillfredsställelse under en bronkoskopiundersökning. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Sökning har gjorts i olika databaser som Cinahl, PubMed och PsykINFO med nyckelord som bronchoscopy, patientsatisfaction, adult, anesthesia local, information service och psyocological stress. Efter sökningen valdes åtta studier ut för analys.

Många patienter som genomgår en flexibel bronkoskopiundersökning på operationsavdelningen känner sig inte tillfredsställda med upplevelsen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken forskning som är gjord på patienternas Komfort och känsla av tillfredsställelse under en bronkoskopiundersökning. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Sökning har gjorts i olika databaser som Cinahl, PubMed och PsykINFO med nyckelord som bronchoscopy, patientsatisfaction, adult, anesthesia local, information service och psyocological stress. Efter sökningen valdes åtta studier ut för analys.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om konvergensprisma i läsglasögon kan underlätta även i lägre additioner.Metod: 19 personer i åldrarna 47-71 deltog i studien. Deltagarna fick pröva att läsa med fyra olika par glasögon, två stycken glasögon på +3 Dioptrier med och utan konvergensprisma och två stycken glasögon på +4 Dioptrier med och utan konvergensprisma. Därefter fick deltagarna fylla i på en skala hur Komfortabla de fann glasögonen. Läshastighet mättes också med fyra olika IReST-läshastighetstexter.Resultat: Glasögonen med konvergensprisma fick ett högre medelvärde för de båda styrkorna både i Komfort och läshastighet. P-värdena låg dock alla över 0,05 och därmed så fanns det ingen signifikant statistisk skillnad.

Uppsatsen består av en studie om de faktorer som påverkar olika aspekter av Komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmänniskor som vill klä sig city-snyggt, men ändå ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om ett samband fanns mellan de Komfortupplevelser som uppstår hos användare av regnjackor och användare av ytterjackor. Genom teoristudier utvärderades betydelsen av Komfort som därefter ledde till en enkätundersökning samt analys av de Komfortupplevelser som uppstod hos användarna av regnjackor och användarna av ytterjackor. De allmänna teoristudier i ämnet Komfort gav djupare förståelse över vilka huvudsakliga faktorer som påverkar Komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som användes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och föreläsningar.

Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till Komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god Komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska Komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk Komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende Komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur mycket tre sorters endagslinser dehydrerar in vivo under en dags bärande samt att utvärdera om det finns något samband mellan dehydrering och upplevd Komfort. Metoder: Tolv testdeltagare fick under tre dagar bära tre olika sorters endagslinser, en silikonhydrogellins (1 Day Acuvue TruEye) och två hydrogellinser (BioMedics 1Day, Dailies AquaComfort Plus). Kontaktlinserna vägdes före och efter ca 6 timmars bärtid, för att se om det fanns någon skillnad. Förändringen i vikt ansågs bero på förlust av vattenmassa, dvs.dehydrering. Viktminskningen för varje lins jämfördes sedan med resultaten från en Komfortenkät där testdeltagarna fick graderade den upplevda Komforten med vardera linssort. Resultat: Alla tre linssorterna i studien uppvisade en statistiskt signifikant viktminskning (P < 0,05). De högvätskehaltiga linserna (Dailies) förlorade minst i vikt, medan silikonhydrogellinserna (Acuvue TruEye) uppvisade den största procentuella viktminskningen.

Liggbåsunderlag och strömaterial påverkar korna på flera sätt. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur mjölkkors Komfort, benhälsa, juverhälsa, hygien och mjölkproduktion påverkas av olika material och strömedel i liggbåsen. Både Komfort och benhälsa verkar gynnas av mjukare underlag och mer strö även om vissa studier inte kunnat visa detta. Man ser ökade liggtider och minskad prevalens av framför allt hasskador. Studier om hygien ger inga entydiga resultat.

This review paper summaries scientific research about horse thermoregulation and the consequences of using a blanket. Horse owners put blankets on their horses to protect them when they are clipped, to protect them from bugs, to keep them clean and so on. This can have consequences for the horse which their owners might be unaware of. I have tried to answer following questions by searching the available scientific literature; ? How can the horse maintain thermoregulation? ? Is there a risk of suffering when horses wear a blanket? ? Is there a risk of suffering when horses do not wear a blanket? ? How can animal inspectors estimate the welfare of horses when they wear or do not wear a blanket? My result shows that horses who wear a blanket have an increased risk of becoming overheated, develop a chafing, have an increased exposure hazard and have a restrained natural behaviour.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk Komfort och luftkvalitet.Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven.

Inomhusklimatet har en avgörande roll för människans hälsa och välmående då människor befinner sig inomhus i nästan halva sitt liv. Det finns flera aspekter till hur det ska erhållas ett bra inomhusklimat men de mer betydelsefulla aspekterna är både god luftkvalitet och termisk Komfort. Samtidigt som innebörden av reducering av energianvändning har en viktig roll i dagens utveckling. Då det ständigt arbetas med att försöka reducera energianvändningen i syfte till att underlätta för miljö- belastningen, väcker det frågor om hur den termiska Komforten påverkas av detta.Rapportens syfte kommer därmed ligga i identifikation av uppvärmningssystem för ett givet flerbostadshus i Stockholmsområdet med fokus på termisk Komfort och energianvändning. Utvärderingen baseras på olika typer av inverkan från diverse system som har utförts med beräkningssprogrammet IDA ICE.

Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

Kontorslokaler nyttjas generellt cirka 2500 av årets 8760 timmar. Ett vanligt problem med kontorslokaler är det termiska klimatet, antingen är det för varmt, för kallt, eller så drar det. Höga temperaturer, över ca 26°C, bidrar till trötthet, nedsatt koncentration och gör att luften känns mindre fräsch. Stora variationen av lasten mellan dag och nattetid kan också resultera i att lokalerna överventileras under nattetid och underventileras under dagtid.Syftet med examensarbetet var att undersöka och jämföra Ecoclimes Komforttaks lösning med andra olika värme och kylsystem i kontorslokaler. Att undersöka vilka eventuella fördelar Ecoclimes Komforttak har gällande Komfort, kyla, ventilation och ur energisynpunkt.

Yrkesfiskare utsätts dagligen för tufft fysiskt arbete och hårt klimat. Att hålla sig varm och torr är ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget är helt tätt mot de yttre påfrestningarna, släpper plagget inte igenom den ånga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krävande arbete. Varför det är av största vikt att den inre beklädnaden skapar en så god Komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkeskläder för olika yrkesgrupper, har denna studies ämnesbakgrund tagits fram.