I denna uppsats undersöks hur den franska användningen av skiljetecknet Kolon skiljer sig från den svenska användningen, samt vilka strategier översättare kan använda sig av för att överföra de franska Kolonsambanden. Materialet för undersökningen utgörs av exempel hämtade ur en svensk-fransk skönlitterär parallellkorpus.Undersökningens resultat visar att det franska Kolonet kan användas på fler sätt än det svenska. Jag har funnit totalt åtta olika samband som det franska Kolonet kan skapa mellan två yttranden, och endast två av dessa samband har svenska motsvarigheter. Jag har också kunnat urskilja fem olika översättningsstrategier som översättarna använder sig av för att hantera franska Kolon. Den vanligaste strategin är direktöverföring, vilket innebär att Kolonet överförs från källtext till måltext utan något ingrepp från översättarens sida.

Inledning: Kolorektal cancer är en cancerform som drabbar tusentals människor varje år. För att diagnosera sjukdomen genomgår patienterna ett flertal undersökningar, en av dem är DT-Kolon. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur patienter upplever DT-Kolon jämfört med andra Kolonundersökningar och vilken undersökning de föredrar. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar har valts ut. Artiklarna är både kvantitativa och kvalitativa.

Mitt examensarbete behandlar diagnostik av patologiska förändringar i Kolon, som polyper och kolorektal cancer. Vid diagnostik av polyper används idag framförallt tre metoder: Kolonröntgen, koloskopi och CT-kolografi och i denna uppsats behandlas alla tre metoderna. Examensarbetet behandlar också patologin i Kolon, Kolonröntgen, koloskopiundersökningen, CT-tekniken och CT-kolografiundersökningen. Många sjukhus går mer och mer över till CT-kolografi som röntgenmetodiskt förstahandsval när det gäller polypoch malignitetsmisstanke, från att tidigare använt främst Kolonröntgen med dubbelkontrast. Fördelarna med CT-kolografi är framförallt: högre diagnostisk säkerhet, högre sensibilitet och inte minst en skonsammare undersökning för patienten.CT-kolografi ger radiologen mycket information om tjocktarmen, bilderna kan visas i 3D och ger även värdefull information om närliggande områden som är till stor nytta vid eventuella bifynd.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

The purpose of this study was to investigate how the content of glucose, fructose, sucrose and fructan (WSC) varied in silage, haylage and hay harvested from the same field and at the same time of harvest. The study also investigated if differences in the WSC-fraction in the forages caused differences in composition of WSC in the colon of horses fed the forages. Hay, haylage and silage were harvested in the first week of June 2005 and stored for about nine months before feeding. Horses that were fistulated in right ventral colon and caecum were used, but only the colon fistula was used for sampling. The fresh crop and the conserved hay, haylage and silage were analyzed for chemical composition and WSC-fraction.

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor.

Flodhästen är en av Afrikas största växtätare och har ett speciellt födosöksbeteende då de endast betar på natten. Under dagen stannar de i eller väldigt nära vattendrag eller dypölar där de är fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast äta en begränsad del av dygnet måste flodhästen ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den här litteraturstudien är att reda ut varför flodhästen endast betar på natten och hur är de anpassade till detta. Att de endast betar på natten beror till stor del på att deras hud spricker om de vistas i solen för länge. Dessutom sparar de energi på att sköta sin termoreglering genom att bada istället för att svettas. De är framförallt gräsätare men det har visats att de äter blad, örter, träd och buskar i större utsträckning än som tidigare har trots.

I studien undersöktes effekten av avmaskningsmedlet flubendazol (Verminator®) mot tamhönans spolmask Ascaridia galli. Undersökningen genomfördes i en flock med frigående värphöns på en kommersiell anläggning i mellersta Sverige. Besättningen hölls inomhus i ett hus med värpreden i två våningsplan och ströbädd. Flocken konstaterades vara monospecifikt infekterad med A. galli före försöksstart med träckprovsundersökning och PCR.