The background to this study is that the field within language education known as collocations is being lost to students. The overall aim of this study was to examine what view foreign language teachers had on the field and how they taught it to their students. This study therefore conducted a survey to compare sentences consisting of wrongly used collocations with other common mistakes that students make. It also conducted interviews on how collocations was seen and taught in school by language teachers. 34 informants answered the survey and four teachers were interviewed to further investigate how collocations were presented to the students.

Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och Kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat.

I det svenska språket förekommer många uttryck där man framför ett innehåll två gånger, som exempel kan nämnas klart och tydligt eller rätt och riktigt. Dessa uttryck är idiomatiska men det andra ordledet i uttrycket bifogar ingen ny information. Istället vill man förtydliga något genom att säga det man vill ha sagt ännu en gång.Det finns även uttryck i svenskan som kan verka ganska klumpiga, det är när man försöker vara extra tydlig men istället uttrycker sig överflödigt genom att säga samma sak två gånger. Exempel på sådana uttryck är återupprepa, kort dvärg och orsaken beror på.I den här uppsatsen har jag tittat närmare på dessa mer eller mindre överflödiga ord och uttryck som används i både retoriskt syfte och även förekommer i vardaglig text och tal. Jag undersöker hur de uppstår, vilken funktion de har och hur de används.Mitt mål är att ta reda på om den här typen av upprepningar utgör ett hinder eller inte för inlärare av svenska.

Syfte: I denna C-uppsats undersöker vi hur inlärare av engelska som främmande språk lyckas att lära sig nya ord när de får studera ord i kombination (kollokationer) och som enskilda ord. Syftet med uppsatsen är också att ta reda på inlärarnas åsikter om båda metoderna. Uppsatsens syfte är även att diskutera vilka hinder och möjligheter som finns med båda metoderna. Teori: I vårt arbete utgår vi från forskning om två olika ordinlärningsmetoder (kollokationer och listor med enskilda ord) inom andraspråksinlärning, främst engelska som andraspråk (ESL) och främmande språk (EFL). Vår undersökning inspireras av s.k.

I den här uppsatsen har användningen och betydelsen av ett utvalt antal översättningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck på svenska och mandarin studerats. Uppgiften närmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmålstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har använts för att beskriva det inre sinnestillståndet hos personer när de handlar på de sätt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka känslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översättningsekvivalenterna har observerats..

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och Kollokationer..

Systematic quality work in preschool ? How preschool teachers thinking and working with systematic quality work The purpose of this study was to investigate how Swedish preschool teachers thinking and working with systematic quality work. All Swedish preschools are required to work systematically with quality. This involves several steps that follow each other in a specific order. It includes following up, documenting and evaluating preschool activities.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Denna undersökning syftar till att analysera ett avsnitt ur Everything is Illuminated,en roman av Jonathan Safran Foer, som blivit känd för sitt mycket speciella språk.Bokens huvudperson har inte engelska som modersmål, vilket leder till att boken ärfull av språkliga och stilistiska misstag. Det kanske mest iögonfallande med demånga avvikelserna är att huvudpersonens strävan efter att tala en god engelska imånga fall resulterar i en löjligt, hög stilnivå. De stilistiska avvikelserna har ofta enkomisk effekt, men de kan ibland, precis som i fallen med de semantiska misstagen,ha motsatt effekt på grund av att ordens konnotationer och associationer för tankarnatill bokens större teman. På detta sätt flätas komik och tragik samman och följs åtgenom hela romanen.Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur översättaren har handskatsmed de problem som uppstår i översättningen av det avvikande språkbruket.Avvikelsernas funktioner och effekter i källtexten (KT) och i måltexten (MT)kommer också att analyseras i syfte att undersöka hur dessa språkliga egenheteröverförs till svenska och om deras funktioner och effekter skiljer sig från originalets.Avvikelserna har delats in i fyra grupper: grammatiska fel, semantiska misstag,avvikelser som rör stilnivå samt felaktiga idiom och Kollokationer.Först gjordes en kvantitativ delundersökning för att ta reda på hur avvikelsernafördelades mellan de olika grupperna i KT och MT. Av denna framgår markantaskillnader i fördelningen av de olika feltyperna i KT och MT.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

Det här är en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förändras i översättning från ryska till svenska. Det som undersöks är alla förekomster av "gå" och "komma" som står tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna är tagna ur de svenska översättningarna av de ryska källtexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig på teorier om olika sorters ekvivalens i översättning, samt på befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmänhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten är dessa: Svenskan har lättare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.