Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten Kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot Kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot Kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, Kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på Kolerafri ort de 10 senaste dagarna.

InledningVid Unitech Biopharma, Matfors (Sverige) sker tillverkning av rekombinant Kolera Toxinsubenhet B (rCTB-213), vilket är en av de aktiva substanserna i vaccinet Dukoral®.Unitech Biopharma AB är ett bioteknikföretag fokuserade på legotillverkning avrekombinanta proteiner och tillverkar rCTB för SBL Vaccin AB Solna, (Sverige).Anläggningen där tillverkningen av denna produkt sker har alla nödvändiga tillstånd(Läkemedelsverket, Länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket) och uppfyller gällande cGMP-kravsamt är godkänd av läkemedelsmyndigheterna i EU och Kanada, WHO samt i ytterligare ca35 andra länder.Dukoral® är ett drickbart vaccin som stimulerar immunförsvaret i tarmen och skapar ett braskydd mot sjukdomen Kolera. Vaccinet ger även skydd mot enterotoxinbildande stammar avEscherichia coli (ETEC) vars värmekänsliga toxin (LT) delvis liknar Koleratoxinet bådestrukturellt, funktionellt och immunologiskt[34]. Vaccinet består förutom rCTB av tre olikastammar inaktiverade Vibrio Cholerae bakterier, vilka produceras vid SBL-vaccin AB, däräven slutformulering av vaccinet sker.Tillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213 sker genom mikrobiell fermenteringav en genetiskt modifierad produktionsstam av Vibrio Cholerae, där huvudodlingssteget sker i500 liters skala där hela tillvekningsprocessen sker under Good Manifacturing Practise (GMP)förhållanden för att garantera en säker, effektiv och kvalitetsmässigt bra produkt.Målet med detta examensarbete är att upprätta en processbeskrivning förtillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213. Beskrivningen skall baseras på denprocess som görs idag och innefatta respektive processtegs mål, teori och kritiska parametrar.Den kunskap som skapas genom att definiera och kartlägga (dvs. dokumentera arbetsflödet) ien process har ett stort värde i sig, den är dessutom en utomordentlig plattform förförbättringsarbete genom att den skapar en gemensam bild av vad som sker i processen i dag.I detta examensarbete sker även en sammanställning av produktionen av Monovalent bulkrCTB-213 för perioden februari 2004 - juni 2005.Fakta om hur processen tidigare har betett sig måste användas som bas förförbättringsarbete[1].För att se om eventuell förekomst av variation för enskilda variabler kan urskiljas, utvärderasprocessdata för variabler som dokumenterats av företaget för batcher tillverkade underperioden februrari 2004 tom.

Den rådande finanskrisen har gjort att arbetslösheten i Sverige spås stiga under de kommande åren. Då en stor del av Sveriges befolkning arbetar inom den svenska industrin anses det oroväckande att det just är denna sektor som nu drabbats hårdast av finanskrisen. Därför har både företag och arbetstagare börjat söka efter alternativa lösningar till uppsägningar för att undvika massarbetslöshet. En lönesänkning, i form utav en arbetstidsförkortning, är det alternativ som varit mest omdiskuterat. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida lönesänkningar kan vara ett bra alternativ till uppsägningar.

Syftet med denna uppsats är att dels visa Koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i Kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och Koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring Kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare.Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring Koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då Koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda Kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning.

Uppsatsen du har framför dig baseras på en kvalitativ studie gjord på ett av Sveriges största byggföretag vid införandet av en arbetsmodell som företaget kallar Strukturerad produktion. Modellen baseras på Lean production. Syftet är att studera Strukturerad produktion samt dess införande. Vi svarar på syftet genom att undersöka hur befattningshavare inom företaget diskuterar förändringsprocessen, vilket formuleras genom våra frågeställningar. Hur ser modellen för Strukturerad produktion ut, vilka är de bärande idéerna? Hur går processen för införandet av Strukturerad produktion till? Vilka översättningar görs för att anpassa modellen till organisationen?I teoridelen har vi valt att utgå från ett brett spektra för att sedan ?tratta ner? teorin.