Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trädbränsle i Klena gallringar i norra Västmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet beräknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förändras med transportavståndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet är beroende av storleken på skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sänks med ett ökat skotningsavstånd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillägg för vinst. Om man bortser från dessa kostnader uppgår kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror på tranportavståndet, ett längre avstånd innebär en högre kostnad.

I samband med nya mål för energiförbrukningen har behovet av förnyelsebara energislag ökat. Ett sätt att möta detta ökade behov i Sverige är ett ökat uttag av skogsbränsle. Denna ökning skulle till stor del kunna bestå av ökat bränsleuttag i skog med hög stamtäthet och Klena träd. För att på ett mer rationellt sätt kunna göra åtgärder i skog av detta slag är det av stor vikt att på förhand kunna uppskatta hur mycket man ska ta ut och hur mycket man ska lämna kvar som näring åt kvarvarande bestånd. Syftet med detta arbete var att skapa funktioner med vilka man ska kunna skatta biomassafördelningen i vertikal ledd för Klena träd. Framtagandet av funktionerna har gjorts genom regressionsanalyser. Funktionerna bygger på data från Kristina Ulvcronas avhandling Effects of Silvicultural Treatments in Young Scots pine-dominated Stands on the Potential for Early Biofuel Harvests.

Forest ebeaver is, equipped as a bio-energy harvester, approximately four and a half meter long and weigh just over two tons. The main purpose of this report is to find out whether a small machine like Forest ebeaver can be profitable used in early thinning. To find this out a study has been made using the machine to thin in a young pine stand..

Examensarbetet är en kollaboration mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Sveaskog AB. Det övergripande målet var att utveckla och verifiera en mekanisk lösning för kontinuerlig skörd i Klena bestånd. Skogsvård och skogsbränsleuttag som en kombinerad lösning pekar på en minskad röjningskostnad för eftersatta bestånd. År 2009 fanns det cirka en miljon hektar eftersatta bestånd i Sverige, och med det potential att hämta stora mängder skogsbränsle. Ett första uttag på 64 TWh för att senare kunna ge ett årligt uttag på 5-10 TWh.

För att öka skyddet mot elektriska fält i processnätet på Stora Enso Skoghalls bruk utreds det i denna rapport om det går att direktjorda processnätet som i dagens läge endast är skyddsjordat. Eftersom det tidigare endast funnits skyddsjord vill företaget veta om kabeldimensioneringen är tillräcklig så att de skydd man har mot kortslutningsströmmar även fungerar i ett direktjordat nät. I ett direktjordat nät blir den minsta kortslutningsströmmen cirka gånger mindre än icke direktjordat nät då kortslutning kan ske mellan fas och nolla (fasspänning). Nollan finns inte i ett icke direktjordat nät och kablarna är kan alltså vara för långa eller för Klena så att en fasspänning inte klarar att driva tillräckligt stor ström vid kortslutning genom kabelns impedans förr att skydden skall lösa ut. Eftersom en nydragning av alla de kilometervis utlagda kablarna skulle bli en så ofantligt kostnad och att tiden för stoppet av processen skulle bli för lång är detta inte ett alternativ.

Varje år lämnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. Deröjningsbestånd man låter vara orörda, växer upp till att kallas konfliktbestånd. Konfliktbeståndenkan väljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebär biobränsleuttag i dessabestånd. Biobränsle från skogen kan bestå av udda träslag, träd från renodlade energibestånd ochavverkningsrester. Det biobränsle som berörs i detta arbete kommer från småträdshantering.Utgår man från konfliktbestånden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehåll, finns ca 64TWh i dessa.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

The aim of this study is to investigate how multiple tree handling harvesters perform compared to earlier developed standards. The study shows that multiple tree handling harvesters are more efficient in thinnings stands with mean stock volumes less than 0,12 m3fub per stock. The increased efficiency is different for different mean stem classes. In stands with a mean stem volume of 0,04 m3fub per stock, the increase can be as high as 40 percent while it is about 10 percent in stands with a mean stem volume of 0,12 m3fub. Comparisons have been done between stands that are felled with partly limbed stands and stands without partly limbed assortments. The difference in performance is clear and shows that the partly limbed assortments strengthen the multiple tree handling harvesters positive effects in low dimension thinnings.

Syftet var att undersöka ljuskvaliténs inverkan på tillväxt och smak hos Ocimum basilicum (vanlig basilika) och Ocimum basilicum var. citriodorum (citronbasilika). Ljuskvaliténs inverkan jämfördes även mellan sorterna. Arbetet bestod av ett försök och en kompletterande litteraturstudie för bakgrundsfakta om LED-belysning och basilika. Basilikan växte under åtta veckor i en klimatkammare med fem stycken avdelningar.

The annual demands for forest fuels increases in Sweden. At present, large unutilized biomass resources is found in young, dense forests from which about five million oven-dry tonnes (ODt) (23 TWh) could annually be extracted as forest fuel. But harvesting small trees give high logging costs and new cost-efficient harvesting techniques are therefore required. The aim was to study the productivity of Vimek 608 BioCombi in forest fuel thinning of Lodgepole pine and to calculate the economy of the harvesting and estimate the thinning quality. The time study was performed in Åmarken in the county of Västerbotten.

Under hösten 2006 och våren 2007 följdes 20 st höstrapsfält. Bestånden studerades och graderades för att ge ett underlag till en inbördes jämförelse. Odlingsinsatserna har också analyserats och ett flertal intressanta resultat kan påvisas. Övervintringen har en fundamental betydelse i svensk höstrapsodling, dagens sortmaterial är dock mycket vinterhärdigt och i kombination med att höstarna blivit allt längre och varmare på senare tid ökar flexibiliteten vid val av tidpunkt för jordbearbetning och etablering. Daggradsberäkningar är en värdefull informationskälla som tas fram ur klimatdata.

Behovet av skogsbränslen har ökat i takt med en ökad efterfrågan av förnyelsebara energikällor, samtidigt som andelen skogar med ett omedelbart röjningsbehov stigit. Det har lett till att innovatörer letar efter nya system för skörd av biomassa i dessa bestånd. Syftet med denna studie var att modellera och analysera ett maskinsystem som är under utveckling för skörd av biomassa i Klena förstagallringar. Maskinsystemet ska fälla, aptera och bunta träddelar i bestånden. Skördaren som utgör basen för konceptmaskinen är den fyrhjuliga modellen av Komatsu 901TX.1. På basenheten kommer det att monteras en helautomatiserad extrakran/leveranskran. Leveranskranen står för transporten av det skördade virket från skördaraggregatet till en helautomatiserad buntningsenhet. Resultatet som redovisas i rapporten har tagits fram genom simuleringar i simuleringsprogrammet Arena 5.0.

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med AB Karl Hedins sågverk i Krylbo i form av en marknadsundersökning. Syftet med marknadsundersökningen är att identifiera intressanta kundsegment för högvärdiga varor sågade ur timmer med en diameter mellan 9-13 cm och att utröna vilka egenskaper hos erbjudandet från leverantören som är viktigt inom dessa segment. Syftet är också att samla in data för att göra lönsamhetsberäkningar på de sågade varor som kunderna kan vara intresserade av. Marknadsundersökningen samlar således in data för att avgöra om det kan vara aktuellt att satsa på nya kundsegment och vad som bör has i åtanke för att göra detta på bästa sätt. Anledningen till att Krylbo Såg är intresserade av att hitta kunder i detta segment är att de vill effektivisera sin försörjningskedja genom att ta Klenare timmer från närområdet.För att reda ut vilka kundsegment som kan vara intresserade av produkter från den Klena timmerklassen och vad som värderas och efterfrågas av en leverantör har teorier om erbjudandet och värde använts.

I dagens moderna barrsågverk finns två tillvägagångssätt för att mäta in och tudela stockar. Antingen ställs maskinerna om inför varje stock för att sågmönstret ska passa denna på bästa sätt och på så sätt få ut ett så högt värde som möjligt ur varje stock. Denna metod kallas ?rörlig postning?. Den andra metoden går ut på att dela upp stockarna i timmerklasser så att stockar av liknande dimensioner hamnar tillsammans och sågas efter varandra.

Syftet med denna studie är att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för Iggesunds sågverk att övergå från diameterbaserad sågklassläggning, som används i dagsläget, till flytande sågklassläggning för delar av sågverkets timmerkurva. Huvudfrågeställningen indelades i olika delfrågor som undersökte hur volym- och värdeutbytet, planerbarheten och produktiviteten påverkades. Studien grundar sig på teorier om den ekonomiska konsekvensen av ett beslut där resonemang om alternativkostnaden ingår, volym- och värdeutbyte av råvaran samt teorier om produktion, produktivitet och planerbarhet. Studiens resultat kommer att användas av Iggesunds sågverk i ett fortsatt utredningsarbete om effekterna av flytande sågklassläggning på hela timmerkurvan. Till detta utredningsarbete har en metodik utformats och ett rekommenderat arbetssätt presenteras i kapitel 7.