Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt Katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och Katastroftankar har en medierande funktion, samt att Katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och Katastroftankar samt upplevd stress.

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjälvhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker ävensambanden mellan förlossningsrädsla och Katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,Katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visaratt Katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera dådeltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförändringar mellan för- och eftermätning.

SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade Katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Whiplashrelaterade besvär är vanligt förekommande efter en bilolycka. En behandling för dessa patienter är steloperation av övre nackkotpelaren. Dock finns lite forskning kring hur detta i allmänhet och i synnerhet ur ett beteendemedicinskt perspektiv kan påverka en patient. Syfte: Var att utvärdera om steloperation av övre nackkotpelaren hade effekt för två patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär, avseende vissa beteendemedicinska aspekter innehållande psykologiska och kognitiva funktioner. Metod: Experimentell single?subject studie som innehåller baslinje-, interventions- och uppföljandemätningar (A1-B-A2 design).

Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av långvarig smärta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestående av introceptiv exponering och avslappning för patienter med långvarig smärta. Studien använde en single-subject design där sex smärtpatienter genomgick en sex veckor lång individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förändringar gällande grad av acceptans samt upplevd smärtintensitet, i andra hand förändringar gällande smärtrelaterad ångest, rörelserädsla, Katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbättrad funktion, minskad smärtintensitet, minskad smärtrelaterad ångest, mindre Katastroftankar samt minskad rörelserädsla.

Omkring 10-20 % av personer med lumbalt diskbråck opereras. Operationen syftar främst till att behandla utstrålande smärta i nedre extremiteter. Beteenderelaterade faktorer kan påverka smärtupplevelsen vid långvariga smärttillstånd och viss forskning finns om hur resultatet av diskbråcksoperation påverkas av olika biopsykosociala faktorer.Syftet med denna studie var att undersöka hur smärtintensitet var associerat till vissa beteenderelaterade faktorer före och två år efter lumbal diskbråcksoperation, samt om dessa faktorer preoperativt kan predicera smärta efter diskbråcksoperation. Studien är en longitudinell deskriptiv kohortstudie där associationer analyseras. Data samlades in med en enkät före och efter operationen.Preoperativt besvarade 59 personer enkäten, två år senare upplevde 20 personer ingen smärta och besvarade därför inte de beteenderelaterade frågorna.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Långvarig smärta är ett växande hälsoproblem med en komplex symptombild. Precis och igenkännande information är en förutsättning för att komma vidare i den egna hanteringen av långvarig smärta. Syftet med studien var att undersöka om en information om smärta med fokus på egenhantering på en CD-skiva kan påverka self-efficacy och coping hos personer med långvarig smärta. Deltagare i studien (N=22) uppfyllde de uppsatta kriterierna för deltagande och lottades in slumpmässigt i interventions respektive kontrollgrupp. Studien pågick under en månads tid med självskattning med hjälp av instrument och enkäter vid studiestart, i samband med intervention och vid avslut.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.