Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av Kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett Kassaregister.Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av Kassaregister.

Denna rapport handlar om hur jag gått tillväga för att designa ett användargränssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten består av bland annat forskning på struktur vilket är det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet består också av användartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns också en första och en andra design med användartest och resultat från båda omgångarna. Avslutningsvis går jag igenom vad jag fått fram av detta arbete och vad som kan vara värt att titta på vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: gränssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om Kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Den här uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen är en av de branscher där ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utsträckning.Syftet med uppsatsen är att utreda vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter åtgärderna fått.Uppsatsen baseras på en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestående av respondenter från restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgränsning har gjorts till restauranger i Karlstadsområdet.Uppsatsens fokus har lagts på införandet av krav på personalliggare, vilket gäller sedan den 1 januari 2007 samt krav på certifierat Kassaregister, som gäller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks närmre och diskussion runt deras tänkbara effekter förs.Slutsatsen av undersökningen visar att det är svårt att beräkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs.

Datum: 2011-01-13Titel: Lag (2007:592) om Kassaregister m.m. En studie om effekterna av lagen för revisorer inom Skatteverket och utvalda frisörer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två revisorer inom Skatteverket och två frisörsalonger upplever förändringarna och konsekvenserna som Kassaregisterlagen har medfört.Problemformulering: Hur uppfattar småföretagen i frisörbranschen att införandet avKassaregisterlagen kommer att påverka deras verksamhet?Hur bedömer revisorer på Skatteverket att deras roll har påverkats av Kassaregisterlagen?Metod: Studien har en explorativ ansats. Studien grundas främst på primärdata som samlas in via intervjuer med Skatteverkets revisorer och utvalda respondenter inom frisörbranschen. Väsentlig information från respondenterna har sedan presenterats och legat till grund för analys.

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet används dock i en ganska liten omfattning på marknaden. För att öka lokalernas användning finns det därför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden värderar.Utredningen syftar till att få fram vad kunden värderar då han eller hon hyr och/eller använder en temporär lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att få fram värderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som använder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt är kontor, skola och förskola..

Den internationella brottsligheten är idag världsomfattande. Den svarta sektorn har länge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försämrar konkurrensen i samhället. För varje år mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till avsiktligt skattefusk. Detta är ett stort problem som påverkar Sveriges välfärd.

Under de senaste åren har manipulering av Kassaregister ökat och blivit mer datoriserat. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av ekonomisk brottslighet. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett godkänt Kassaregister. Genom det så kallade ?Restaurangprojektet? som bedrivs i Stockholms län har det framkommit att grundläggande principer för bokföring av kontanta affärshändelser underlåtits i ett stort antal aktiebolag, detta utan att revisorn i bolaget har reagerat.

Uppsatsens titel: Revisorns och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kontantredovisning ? Går brottet att eliminera? Seminarie datum: 5 juni, 2008 Ämne/Kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivå, Företagsekonomi, 15p. Fördjupningsinriktning: Redovisning Författare: Hanna Hideng och Karin Plato Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Manipulering, Kontanthantering, Kassaregister, Revision, Reglering Syfte: Att undersöka revisorers och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av Kassaregister samt belysa åtgärder för att minska förekomsten av detta brott. Metod: Då manipulering av kontanthantering utgör ett outforskat område utgår vi i uppsatsen från grundad teori, vilken har ett induktivt synsätt, för att besvara vår forskningsfråga. Debatten ligger till grund för utformning av intervjufrågor och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer.

Titel: Lagen om Kassaregister ? Konkurrens på samma villkor inom restaurangbranschen i Gävle? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen Soysüren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vår uppsats är att få en djupare kunskap om lagen om Kassaregister, eftersom det är en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser på företagsnivå just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebära att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlägger även situationen med Kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in åsikter från restaurangägare samt en representant från Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med åtta restaurangägare i Gävle och en skatterevisor på Skatteverkets kontor i Gävle.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om Kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat Kassaregister?Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om Kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om Kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har Kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa Kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

Studiens syfte är dels att fastställa vilken granskning respondenterna anser nödvändig för att god revisionssed ska beaktas vid granskningen av restaurangbolags intäktsredovisning, med fokus på kassaregistret, och dels att ställa samman ett granskningsprogram för hur kvalificerade revisorer bör granska bolag med restaurangverksamhet för att uppfylla kravet på god revisionssed. Studien har därmed både ett explorativt och ett normativt syfte. För att besvara syftet har en kvalitativ, induktiv studie genomförts där personligt kunskapande samtal med fem kvalificerade revisorer, en skatterevisor och deltagandet på ett seminarium, utgjort kärnan. Väsentlig information från respondenterna och från seminariet har sedan presenterats och legat till grund för analys och för det utarbetade granskningsprogrammet. Resultatet visade att en omfattande granskning bör göras.