Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhängare framställs i Markusevangeliet för att sedan jämföra detta med nutida religionssociologiska teorier kring sekter och Karismatiska sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det är relevant att definiera Jesus och hans anhängare, så som de framställs i Markusevangeliet, som en sekt. Utifrån den tolkning som framkommer i denna uppsats så argumenterar jag för att Jesus och hans anhängare till stor del kan betraktas som en sekt vars mål var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det går även att till övervägande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk sekt, även om inte heller detta stämmer till fullo då Jesus lägger större tyngd på omvändelsen än dessa typer av sekter beskrivs göra. Jesus framstår som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framställs bygga på en Karismatisk auktoritet som bekräftas av de mirakel och förutsägelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som använts vid analysen är en definition som främst syftar till att appliceras på nutida religiösa grupper, vilket också kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en sekt inte stämmer till fullo, däremot så framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring Karismatisk auktoritet till stor del överensstämmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet. .

Syftet med uppsatsen är att beskriva förändringsagentens strategier och arbetssätt för att hantera motstånd vid en förändringsprocess. Motståndet är kategoriserat i öppet/aktivt, öppet/passivt, dolt/aktivt och dolt/passivt motstånd. Vi har använt oss av en teoretisk referensram som behandlar organisationsförändringar, förändringsmotstånd, förändringsagenter samt dess strategier och arbetssätt. Utifrån den teoretiska referensramen har vi studerat en förändringsprocess vid Norrbottensteatern, där vi har intervjuat förändringsagenten tillika teaterchefen. Utifrån vår empiriska illustration har vi funnit att förändringsagenten har använt sig av en Karismatisk förändringsstrategi.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan Karismatiska lärare och motiverade studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. Enkäten mätte lärarens karisma och studenternas motivation och engagemang.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en Karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en Karismatisk personlighet. Han var även en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en färgad rockartist som främst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lägga vikt vid.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en Karismatisk personlighet. Han var även en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en färgad rockartist som främst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lägga vikt vid.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Religion som ett maktmedel är en aktuell företeelse i USA, där människor utnyttjas och vilseleds med manipulerande och religiösa guider som gärna visare dem deras väg till det religiösa livet och dess belöningar. Men vägen dit kostar, både människoliv och pengar. I den religiösa maktutövningen påverkas ett helt folkslag, amerikanarna, eftersom de lever i en värld där kapitalism, politik och det sociala blir till ett och influerar alla samhällskikt, till att till slut bli ett särdrag i USA. Syftet är att framställa detta med hjälp av frågeställningen; hur används religionen som ett maktmedel i USA? Det kommer att belysas; hur man använder sig av medel som rädsla, tradition, politik, meningssökande med mera för att rekrytera amerikanen till att bli religiös, för att skapa sig en egen förmögenhet eller sitt egna religiösa imperium.

In this paper I aimed to explore the bodily experiences and expressions that Christian charismatics interpret as religious.  The so-called presence of God and the so-called gifts of the spirit were in focus in the gathering of information. My purpose was to find out how the social community of the Christian charismatics affects the subjective bodily experiences that are interpreted as religious by the individual. The main questions were:1: How do Christian charismatics describe religious experiences and their effect on the body?2: What bodily expressions of religious experience can be observed in Christian charismatic contexts?3: Is there a common way of expressing the experience of God's presence (individually or in a group) and how, in this case, can any resemblance be explained?The methods used to answer these questions were qualitative interviews and participant observations, which then were analyzed by the anthropologist Thomas J. Csordas theory of embodiment.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen är en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. När anställda bidrar till organisationens utveckling ökar även deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbättras. Nya tjänster, produkter och förbättringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbättring för att utveckla organisationen. Vi vill också bidra till kunskap inom området som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats för att få bättre förståelse för problemet och för att det är mest lämpligt i förhållande till problemets karaktär.