Äldre personer är ofta högkonsumenter av läkemedel och en del kan vara ordinerade ända upp till ett femtontal läkemedel. Tyvärr ökar risken för betydelsefulla interaktioner med personens ålder och med antal förskrivna läkemedel. Ett exempel på en opassande kombination är läkemedlen Karbamazepin och dextropropoxifen som kan leda till allvarliga toxiska effekter av Karbamazepin. Syftet med denna studie har varit att studera förekomsten av läkemedelskombinationen Karbamazepin och dextropropoxifen i Sverige. En datafil på alla receptexpeditioner under år 2006 avseende Karbamazepin i kombination med andra läkemedelsutköp erhölls från Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med Karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med Karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med Karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med Karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Bakgrund: Det finns läkemedel som ger ökad risk för vitamin D-brist. En kartläggningsstudie av hur patientgrupper med olika riskläkemedel hanteras i Landstinget i Kalmar län har inte gjorts tidigare. En sådan studie är önskvärd, för att få en nulägesanalys och öka medvetenheten bland hälso-och sjukvårdspersonal om hur läkemedel påverkar D-vitaminstatus.Syfte: Syftet var att undersöka omfattningen av ordinerade riskläkemedel hos samtliga patienter, samt hos patientgruppen ?75år och hur dessa handläggs avseende ordination av supplementering (samtidig behandling med läkemedel innehållande vitamin D3 / kalcium och vitamin D3,), provtagning och analysresultat avseende kalcidiol i serum.Metod: Riskläkemedel för vitamin D-brist identifierades. Inklusionskriterier för studien var patienter med de fördefinierade riskläkemedlen med ordinationer under 2012 och/eller 2013.