Denna uppsats handlar om Kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förgymnasiet. Syftet är att ge en klar bild av hur Kanondebatten 2006 såg ut och sedan jämföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod där fokus ligger på vilka svenskaförfattare som återfinns i läromedel avsedda för gymnasiets svenskkurser.Studien visar att Kanondebatten i sig inte ledde till några konkreta förändringar. Den visar ävenatt det inte finns stöd för flera av de åsikter som fördes fram vad gäller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. Däremot visar studien att litteraturhistorien får ett krympandeutrymme i litteraturantologier avsedda för gymnasiet, en farhåga som fördes fram under debatten..

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera Kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I Kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i Kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

In this thesis, we have analyzed the Swedish debate about whether to impose a national canon, and make it compulsory in school curricula. Cecilia Wikström, a Liberal MP in Sweden, made the suggestion in July 2006, and the focus of our analysis is the subsequent debate during July and August 2006. Our materials are polemical articles from three Swedish newspapers, which we have examined to find the main ideas and arguments behind the various standpoints. Three issues have been our main focus; first, we have analyzed which concepts of culture the various debaters have used, where we have seen a difference between an anthropological and an aesthetical concept, but, surprisingly, found that there isn?t a very strong correlation between an aesthetical concept of culture and being pro-canon, or between an anthropological concept of culture and being anti-canon.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever.Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk.Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar:-        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna?-        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet?Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att Kanondebatten inte har påverkat deras undervisning.     .

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares och gymnasieelevers attityder gällande svensk litterär kanon. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i två närkommuner i Norrbotten och totalt fyra klasser som läser kursen Svenska B. Intervjuerna av lärarna begränsades till gymnasielärare som undervisar i ämnet svenska. Vår undersökning utfördes genom att kombinera två olika metoder: kvalitativa intervjuer bland lärarna och kvantitativa enkätundersökningar bland eleverna för att få en bredare bild av ämnet. Enkäten besvarades av 60 elever och intervjuerna genomfördes med fyra lärare.