Sök:

Sökresultat:

165 Uppsatser om Jazz - Sida 1 av 11

Bach and Improvisation - A research on how useful Bach is for improvising music

I wrote this thesis for myself and someone who would like to learn improvised music not from Jazz but Bach. I analyzed one composition by Bach, then I showed one example of using his idea to a Jazz standard tune. It was challenging for me to understand and analyze his composition as a Jazz improviser. To be honest I don't like to learn the music language from Bebop music but I like to play Jazz standard music. If someone would like to be good at playing Jazz music, I think that it is important to know the music language in Jazz.

Momentum : att utmana basens roll i en ensemble

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från Jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Examensarbete

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från Jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

String Theory : att spela jazz pa? harpa

This master thesis is about the production of the record ?Brutus? with the band ?Trilobit?. Trilobit consists of the three musicians, myself, Stina Hellberg Agback on pedal harp, Simon Sva?rd on guitar and Karl Jansson on drums.During the production, I have analyzed different aspects of my own musicality and also the role of the pedal harp in Jazz. I have found techniques that have simplified chromatic movements on the pedal harp, and also techniques that has developed the rhythmical aspect of my improvisation.I have also looked into my process in improvising and composing and developed new aspects, many thanks to the close collaboration with Simon Sva?rd..

Hiphop kontra jazz : En jämförande studie i framställningen av ?den

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur Jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor.

Letandet efter essensen i Lars Janssons pianospel: Att undersöka pianots roll i Lars Jansson kompositioner inom genren ECM-jazz (Edition of Contemporary Jazz).

Genom att spela in Lars Janssons låtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-Jazz kompositioner. Jansson låtar är oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation är det viktigt för pianisten att upprätthålla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMJazzens karaktäristiska kännetecken.

GORDON, COLTRANE, BRECKER OCH JAG

This is a study about the sound of four saxophonists. The purpose is to define and analyze the sound of three famous saxophonists, each from different epochs in Jazz history, and compare them with my own sound. I will try to find out how the three saxophonists have inspired me, and also try to find out if it is possible to hear the three influences in my own sound..

Håll Formen! En jazzmusikers strövtåg i formernas värld

På vilka sätt är musikalisk form relevant för en komponerande Jazzmusiker? Denna uppsats ger en grundläggande översikt över form som begrepp genom musikhistorien och visar exempel på hur form tar sig uttryck i straight-ahead/ mainstream Jazz, genom analyser av min musik samt valda stycken av The Bad Plus, Mark Turner och Bill Frisell. Uppsatsen vill ge nya verktyg och idéer för att förstå form i ett Jazzsammanhang..

Vad pysslar basisten med?: en studie i skillnader/likheter mellan bassolon i Pop/Rock och Jazz

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan bassolon som spelas i pop/rockgenren och de som spelas i Jazzgenren. I undersökningen plankades totalt 15 solon, 7 från rockgenren och 8 från Jazzgenren, och skrevs ned på noter. Dessa analyserades sedan och jämfördes mellan genrerna. Undersökningen visade att det finns skillnader men också likheter mellan bassolon i de olika genrerna. De största likheterna var att mollpentan och bluesskalan används i båda genrerna och de största skillnaderna var att i Jazz används även approach notes, genomgångstoner med mera.

Självlärd eller skolad? : Hur skiljer sig synen på lärande och muciserande bland skolade och icke skolade  musiker inom improviserad musik?

In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject..

Jag vill också spela i en ensemble!: en undersökning om
jazz- och rocklärares syn på ensemblespel

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om, och i så fall hur, fyra olika Jazz- och rocklärares undervisningsupplägg integrerar ensemblespel på instrumentlektioner. Djupintervjuer med de fyra olika lärarna visade på att deras instrumentundervisning redan innehåller ensembleundervisningsmoment. Resultatet av studien visade att informanterna hade olika tankar omkring integrering av ensemble- instrumentundervisning, men att deras sätt att arbeta på var liknande..

Tankar kring scatsång och röstimprovisation - en studie av erfarna jazzsångares uppfattningar om scatsång och röstimprovisation

Scatsång och röstimprovisation är speciella kännetecken som skiljer Jazzsång från andra sångstilar. Men det betyder inte att alla Jazzsångare gillar att sjunga scatsång eller göra ordlösa improvisationer med sin röst. Vilka tankar finns hos Jazzsångare om scatsång och röstimprovisation? Det är en fråga som har inspirerat mig till att göra denna studie. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur scatsången och röstimprovisation uppfattas av erfarna Jazzsångare idag.

Sång i jazzgenren på gymnasienivå : En intervjustudie av fyra sångpedagogers syn på undervisning och arbetssätt inom genreområdet jazz

Syftet med studien är att få ökad insikt i hur sånglärare med utgångspunkt i kursplanens mål om genrebreddning hanterar genreområdet Jazzsång i sångundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sångpedagoger verksamma på gymnasiets estetiska program har jag tagit reda på vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för Jazzsång, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sångpedagoger använder sig av Jazzsångens genrespecifika element i sångundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur pedagoger använder olika redskap för att kommunicera och lära ut.För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna är alla yrkesaktiva sångpedagoger, två med en mer klassisk inriktning och två med afroinfriktning. Resultatet visar att Jazz som genreområde är svårt för pedagogerna att definiera och ingår i undervisningen i den mån pedagogen styr det därhän.

Jazz med stråkkvartett: En beskrivning av skapandet av ett musikaliskt möte mellan en jazzkvartett och en stråkkvartett

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en Jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika stil för Jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en Jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Melakarta-bop - Om att använda sydindiska ragor i jazz och annan harmonibaserad musik

En undersökning i hur de 72 sydindiska föräldraragorna kan användas i harmonibaserad musik. Nya spännande möjligheter finns till harmonisering, komposition och improvisation. En öppning till ett nytt harmoniskt närmande som kan komma till användning vid möten mellan de människor som har ragamusiken som grund, och de som har Jazzen som sin. En ansats till utveckling av Jazzmusikens språk och klangvärld samt inspiration till fortsatt undersökning av alla parametrar som kan tänkas berika musiken. Såväl lånat från musikaliska traditioner från hela världen, som att bara låta fantasin flöda..

1 Nästa sida ->