Idén om blandstaden är återkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och används i diskussionen både som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet har Jane Jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet Hyllievång i Malmö har Jan Gehls idéer varit centrala. Centrumområdet i Hyllievång har en uttalad målsättning om att bli en blandad stad. Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl utformningen av Hyllievång förhåller sig Jane Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel på fysiska miljöer som kan förknippas med idén om blandstaden som avses skapas i exemplet Hyllievång. Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar på att det finns en viss diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i Hyllievång. Studien visar även att det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvårar planeringen av blandstadsmiljöer..

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:17.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område. I examensarbetet presenteras en förtätningsstrategi som kan användas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter både i Vilnius och internationellt.

Målet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan människor. Uppsatsen har också undersökt huruvida även vidsträckta gaturum kan fungera för människor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbättra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstå hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillämpas på konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstå stadslandskapet med. Begreppet ?mänsklig skala? används i hög utsträckning bland landskapsarkitekter, men det är osäkert om där finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del består därför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebära. Med hjälp av en litteraturstudie samt därpå följande observationer av två gaturum undersöktes huruvida det går att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i så fall var sociala interaktioner förekom mellan människor.

?The trees importance to the street? discusses just that, the trees importance to the street. The purpose of this paper has been to examine what influence the trees have on streets. By writing about good examples of how trees can add good qualities to a street I wish to inspire to more use of trees in future city-planning. I have examined three streets in Malmö and three streets in Berlin and analyzed the trees influences there through the help of literature by three authors: Great Streets (1993) and The Boulevard Book (2002) by Allan B. Jacobs, Trees in Urban Design (1993) by Henry F.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse.Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir. Torghandel förändrar temporärt integrationsvärdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förändras.

Detta examensarbete syftar till att klargöra vad blandstadsbegreppetenligt Jane Jacobs och Jan Gehl bestårav. I takt med att Göteborgs citykärna skall växa blirdessa frågor angelägna. Arbetet syftar också till attanalysera och utvärdera två olika planförslag för Gullbergsvass.Enligt planeringen med den nya stadsdelenGullbergsvass kommer en viadukt över bangården attspela roll för hur stadsdelen kopplar till övriga delar avcentrala Göteborg. I detta arbete analyseras viaduktenefter blandstadens kriterier och ett alternativt planförslagpresenteras där den bärande idén är att sänkaned bangården. Båda viaduktens och planförslagetsför- och nackdelar redovisas i tabellform.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

This is a master thesis on how to develop the central area of Norra Fäladen, a suburban housing area in the town of Lund, Sweden. The area is discussed on the basis of literature studies, analysis, and place descriptions, which leads on to a proposal. The starting point for the proposal is to create a more lively local centre and to make the area pleasanter for the visitor. A large part of the thesis is devoted to giving a background about local centres and to describe and analyse the area. Fäladstorget has an important role as a central place for supply and services and as a local meeting place for the inhabitants of Norra Fäladen.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.