Inledning:Den professionella Ishockeyspelaren har Ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som Ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning. Syfte:Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i Ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning.Metod:Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i Ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats.Resultat:Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för Ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning.

En elitlicens introducerades i svensk Ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk Ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

Idrotten fyller en värdefull funktion i vårt samhälle, den verkar som en inspiration och är främjande för den allmänna folkhälsan. Idrotten har även en uppfostrande egenskap för unga i samhället och sysselsätter många människor som få andra företeelser kan mäta sig med. Det är därför av vikt att elitidrotten framstår som ett föredöme, eftersom dess värderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. Våld inom sport, och i synnerhet inom Ishockey, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Faktum är att det inte existerar någon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen från de allmänna lagreglerna om skadestånd och straffansvar.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och Ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och Ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och Ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar Ishockey.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och Ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara Ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som Ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som Ishockeyspelare.

Idamari Törnberg & Marcus Tillberg (2011).Nu gäller det! Varför slutar då ungdomar spela Ishockey? ? En kvantitativ enkätstudie om fortsatt eller avslutande Ishockeykarriär efter uttagningarna till distriktsförbundslag i Västerbottens län. (Now is the time! Why do teenagers stop playing ice hockey? ? A quantitative survey study about continued or ending ice hockey career after tryout to Team Västerbotten) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå University, Department of education.AbstractThis Bachelors thesis is a survey study on why talented teenagers in the county of Västerbotten, Sweden dropout of, or proceed the sport ice hockey.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och Ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och Ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och Ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Varför är det viktigt att undersöka på vilka sätt maskulinitetsideal i svensk Ishockey har ändrats över tid? Den här frågan har flera svar. I den här uppsatsen har jag haft ambitionen att relatera maskulinitetsideal till svensk Ishockeys utveckling åren 1969-1976 i ett vidare perspektiv. Under dessa år genomgick svensk Ishockey många förändringar, men den största var förmodligen skiftet från att vara en amatörsport till att bli en professionell. Genom att studera hur förväntningarna på spelare ändrades under den här tiden, kan man bilda en förståelse för hur professionaliseringen av sporten påverkade enskilda spelare.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom Ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 Ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 Ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och Ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning..

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i Ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

SammanfattningHuvudsyfte med arbetet var att undersöka olika återhämtningsmetoders påverkan på laktatkoncentration efter en Ishockey träning och dess applikation i en Ishockey match.1. Vilken metod och intensitet uppvisade snabbast laktatsänkning i blod.MetodI studien deltog 12 div.2 Ishockeyspelare. Alla tränar minst 6 gånger i veckan två timmar. Spelarna genomförde under två helger, två identiska Ishockeyträningar. Träningarna varade 60 minuter inriktade på spelövningar (bilaga 3,4).

Ishockey är en explosiv idrott och plyometriska övningar främjar explosiviteten, en Ishockeyspelare behöver explosiv styrka för att prestera på isen. Syftet med den genomförda studien var att genom ett sammanlagt nio veckor långt plyometriskt träningsprogram, under off-season perioden, undersöka effekten på accelerationsförmåga, snabbhet i riktningsförändringar och kraftutveckling i nedre extremiteterna hos manliga juniorIshockeyspelare. Totalt deltog åtta manliga juniorIshockeyspelare. I undersökningen användes mätinstrumenten Harres test, Muscle Lab model 4000 (Ergotest Technology, Norge), 10 meter Sprint test och Power and Force explosiv knäböjning i Smith-maskin. Resultatet visade på signifikanta samband mellan för- och eftertestet för riktningsförändringar.