Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en Investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en Investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en Investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags Investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en Investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en Investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en Investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags Investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

2013 a decision was made that all projects at the Swedish Transport Administration shoulduse BIM (Building Information Modeling) to some extent from 2015. BIM is an approachthat allows for streamlining of projects by the use of a 3D-model created in an early stage ofthe project. The 3D-model can carry information about the facility throughout its life cyclefrom planning to management. The use of a 3D-model can help the project to detect errors inearly stages of the project when it is easy and cheap to fix the error instead of finding theerror in the construction phase when it is costly and time consuming to fix it. 3D-models alsolead to improved communication both within the project groups and with the public.

Sammanfattning: Idag är det allt vanligare för företag att genomföra investeringar för att företaget ska genera vinster. X arbetar dagligen med att investera i nya projekt. Verksamheten har delat upp sina investeringar i två kategorier som benämns med små och stora projekt. Varje projekt har sitt eget tillvägagångssätt där ett antal aspekter såsom implementering och idé förekommer. Flera kända forskare har studerat kring olika kalkylmetoder samt kostnadsuppföljningar.

Bakgrund & Problem: Dagens tuffa affärsklimat, med en allt större andel professionella investerare, har tvingat företagen att ständigt leta efter förbättringar inom alla områden. En likformighet kan skönjas i företagens jakt på konkurrensfördelar gentemot varandra, vilket gör att det blir allt svårare att skilja företagens strategier åt. Näringslivets syn på investeringar har samtidigt blivit mer riskavert och kortsiktigt, där vinsterna snabbt ska räknas hem. Men ofta sker detta på bekostnad av en långsiktigt hållbar strategisk position.I uppsatsen har vi uppmärksammat; vikten av strategiska investeringar, företagskulturens roll i Investeringsprocessen, vikten av att delaktighet och ansvarskänsla förmedlas till individuella aktörer i Investeringsprocessen, faran med en övertro på finansiella mått, risken att Investeringsprocessen tappar verklighetsanknytning, samt vikten av att beslutsunderlaget balanseras upp av icke-finansiella mått.SCA som gammalt traditionellt industriföretag är intressant att undersöka eftersom de har en väl utarbetad och gedigen Investeringsprocess. Det är verksamt över hela världen, vilket gör att motiven bakom investeringsförslagen skiljer sig åt mellan olika Business Groups och regioner.

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillväxttakten i  samhället. En stor andel av företagen är småföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjärde största industrigren och en förutsättning för att småföretagen ska expandera och stärka sin konkurrenskraft är genom att genomföra lönsamma investeringar. Det är därför väsentligt att Investeringsprocesserna är väl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms på ett lämpligt sätt. Syfte: Att beskriva hur Investeringsprocessen ser ut. Genom att jämföra småföretags faktiska Investeringsprocess med de normativa teorierna inom ämnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera studieobjektens Investeringsprocesser med fokus på deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vår undersökning består utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med våra två fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar även tilldelade dokument angående företagens Investeringsprocesser. Vår teoretiska referensram består utav teorier som berör ämnena investeringsbedömning, Investeringsprocess, klassificering och kalkylmetoder. Vår empiri består utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

Hållbarhetsarbete har blivit allt viktigare inom den privata sektorn men långt ifrån allaföretag har implementerat detta, även om många menar att hållbarhetsarbete gynnarföretag i ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt som riskkapitalister menar att CSRfrågorblir allt viktigare för företag visar studier att små privata företag inte tror att dekan bidra till hållbar utveckling på grund av deras mindre storlek. Affärsänglar ärprivatpersoner som kan hjälpa nystartade företag genom att investera eget kapital ochkunskap. Förutom att hjälpa nystartade företag är affärsänglars främsta mål att få högavkastning på sina investeringar. Affärsänglars krav på bland annat avkastning skaparen problematik för dem att genomföra hållbara investeringar.

Den tilltagande bristen på tillgängliga bostäder påverkar på lång sikt förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller därmed en viktig roll i den ekonomiska välfärden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrågan på bostäder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera hur Investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslägenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som påverkar Investeringsprocessen.Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs Investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs Investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs Investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs Investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Vi har undersökt vilka skillnader som finns mellan Investeringsprocessen för corporate venturing och Investeringsprocessen för venture capital. Vårt empiriska material består av Investeringsprocessen för Volvo Technology Transfer och vårt teoretiska material består av Investeringsprocessen för venture capital. Detta är alltså utgångspunkten för vår jämförelse. Våra slutsatser är att det finns vissa väsentliga skillnader mellan processerna. Skillnaderna beror på investerartypernas olika mål och resurser.

Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att Investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i Investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns Investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i Investeringsprocessen är integrerade med varandra.Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern.Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit Investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra.

Bakgrund och problem: Controllerrollen är inte väldefinierad i litteraturen. Controllers har mångaolika arbetsuppgifter, beroende av vilket företag denna arbetar i. Förväntningar från andra personerpåverkar controllerns roll, eftersom förväntningar inte är de samma är controllerrollen splittrad.Controllertiteln har funnits Sverige sedan början av 1970-talet, detta till följd av att företag underdenna tidsepok blev allt mer decentraliserade. Den traditionella rollen för controllers beskrivs ilitteraturen som en Number-cruncher och Bean-counter. Med detta menas att dåtidens controllerarbetade mest med redovisningsuppgifter och transaktioner.

Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för vilka hinder som kan dyka upp i en Investeringsprocess i rysk jordbruksmark samt hur man på ett resultatrikt sätt kan ta sig förbi dessa svårigheter. Vi har samlat teori från olika källor för att skapa oss en bild av hur investeringsmöjligheterna ser ut i Ryssland. För att se om teorin stämmer med verkligheten har vi intervjuat tre personer med anknytning till ämnet. Den empiriska studien visade sig generellt sett stämma väl överens med vår teoretiska referensram. Några av de slutsatser vi kommit fram till är att man som investerare bör vara väl medveten om vilka hinder som finns för att inte bli överraskad.