Uppsatsen behandlar miljöteknikbranschen och venture capital branschen. Vi undersöker vilka investeringsvariabler venture capital investerare intresserar sig för och hur de prioriteras vid investeringsbeslut. Resultaten används för att undersöka hur väl miljöteknikbolagen på den svenska marknaden motsvarar Investeringskriterierna. Undersökningen har genomförts kvantitativt genom att enkäter har riktats till 83 venture capital bolag på den svenska marknaden och till 200 miljöteknikbolag. Frågorna har vi ställt i matchande par till respektive bransch för att tydliggöra skillnader och likheter och utan respondenternas vetskap om syftet att matcha branscherna för att undvika vinklade svar.

Uppsatsen behandlar de Investeringskriterier och värderingsmetoder som svenska Private Equity-företag använder inför företagsförvärv. Vi har gjort en kvalitativ analys av fem svenska Private Equity-aktörer. Våra slutsater är att de Private Equity-bolag vi studerat har ett fåtal övergripande Investeringskriterier men att de är relativt flexibla gällande resterande. Företagen använder sig främst av multipelvärdering i värderingsprocessen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Private Equity-företagen fokuserar mindre på vad företaget är värt och lägger allt fokus på hur mycket företaget kan avyttras för..

De senaste fem åren har buyout-segmentet på den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat från 6 555 mkr år 2001 till 37 171 mkr 2006. Då pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras så att en god avkastning uppnås som kompenserar den risk investerarna tar. Därför måste buyout-företagen i förväg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra välgrundade kapitalplaceringar.Syftet är att beskriva vilka Investeringskriterier private equity-företag tittar på inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som är de mest centrala. Vidare är syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har på sina buyout-investeringar.

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvärv har ökat i Sverige de senaste 5-15 åren, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde på kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvärv sker med belånat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka Investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan några preferenser på specifika branscher. Vidare har vi funnit att de två viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar är stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i målbolagen..

Bakgrund       Tillväxtviljan bland de svenska småföretagen är stor, men avsaknad av kapital begränsar många entreprenörer och småföretag. Den höga risknivån minskar möjligheterna att erhålla exempelvis bankfinansiering, och för många tillväxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital därför vara det enda finansieringsalternativet.Syfte               Syftet med studien är att skapa förståelse för de Investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag använder vid sin utvärdering av potentiella investeringsobjekt samt jämföra dessa med vad entreprenörer anser påverkar utvecklingen av ett företag.Metod             Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frågeformulär, där respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhållit Venture Capital-finansiering.Resultat         De kriterier som är centrala vid Venture Capital-bolags utvärdering av potentiella investeringsobjekt är entreprenörsteamet, marknads-förutsättningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser både venture-kapitalister och entreprenörer att det är entreprenörsteamet som i störst utsträckning påverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs så stor betydelse förklaras av att förutsättningarna för företagets fortsatta utveckling ständigt förändras, vilket ställer krav på att entreprenörsteamet har förmåga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förändringar..

I uppsatsen beskrivs riskkapitalisters Investeringskriterier och om de skulle tillämpas på lantbruksnäringen. Bakgrunden till arbetet är att belåningsgraden i den svenska lantbruksnäringen har ökat kraftigt de senaste åren. Utvecklingen har lett till att finansiering av lantbruksföretag blivit en allt viktigare strategisk fråga. Ett sätt för lantbruksföretag att finansiera sig kan i framtiden vara via riskkapital. Det eftersom riskkapital historiskt sett har bidragit med både kapital och kompetens till svenska företag.

Syftet med denna uppsats är att skapa mer förståelse kring hur private equity bolag arbetar på den svenska marknaden och vilka Investeringskriterier bolagen tittar på inför en eventuell buyout investering samt hur de långsiktigt jobbar med att förädlar sina investeringar. Det är även tänkt att uppsatsen ska ge en generell och informerande kunskap om private equity branschen.Författarna har valt att studera två private equity bolag vars fokus ligger på den del som benämns buyout och som är av olika storlek gällande förvaltat kapital samt investeringsområdenFör att lättare uppnå undersökningens syfte har författarna valt att undersöka ett investeringsfall från vardera bolag. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie med en metodtriangulering där kvalitativ metod använts i form av två djupintervjuer och kvantitativ metod brukats vid analys av data från investeringsfallen.Författarna har genom studien kunnat dra slutsatsen att de viktigaste kriterierna som buyout inriktade private equity företagen fokuserar på är målbolagets mognadsfas, kassaflöde, tillväxtpotential, företagets marknadsposition och trend gällande industrin. Genom analysen har det framkommit att private equity företagen investerar i mogna företag och arbetar med ett aktivt ägande genom styrelsen för att skapa ett långsiktigt värde. Förutom själva återbetalningen av skulderna skapas detta värde genom operationella och strategiska åtgärder där private equity bolagen bistår med sin erfarenhet och kunskap..

This essay discusses how Private Equity companies (PE companies) reason when evaluatingpotential companies to invest in through its investment criteria. Also methods they utilized toenhance companies value during their ownership period is treated.PE-companies invest in companies where they can see a good future development. Theintention is that through various methods to increase the company's value prior to divestment.In the UK and the U.S. in particular, the market for PE has long been great. In Sweden, insteadthe developments in the industry went a little slower.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka Investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Samhällets tillväxt är beroende av nya och växande småföretag. De små företagen är i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna växa. Många gånger kan det i ett tidigt skede vara svårt att hitta finansiärer som är villiga att ta den risk som är förknippad med nystartade och växande små företag, en möjlig finansiär skulle dock kunna vara en företagsängel. Företagsänglar är privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte är att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsängels investering samt hur denne kan gå till väga för att utvärdera ett investeringsförslag.

Problemdiskussion: Att vencap bolag använder sig av kriterier vid investeringar är välkänt, men hur går man tillväga för att utvärdera dessa kriterier? Vilka metoder använder man? Detta är vad vi kommer att studera i följande uppsats. Syfte: Det finns idag en del undersökningar som har tittat på vilka kriterier vencap bolagen använder sig av vid investeringar. Däremot inte så mycket om hur man går tillväga vid utvärderingen av dessa kriterier. I följande uppsats kommer vi att undersöka hur man gör och om det finns något mönster i våra fallföretags metoder.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.