Studien utreder fondförvaltares Investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt Investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare..

Studien utreder fondförvaltares Investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt Investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare..

Nyanländande Generation Y håller på att positionera sig på arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 ? 1995. Det återfinns dessvärre ytterst lite forskning gällande generationens Investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, så som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har därför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen beträffande Generation Y.Studien utreder Investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktäristika påverkar deras sä?tt att investera.

In this paper the authors are trying to understand what separates men from women when they save and invest their money. But also what factors that influence them in their decisions. To investigate how men and women actually act when investing their money the authors construct a survey. The authors also turn to the Swedish banks for information on how they think there customers are behaving. The authors find that men are more risk- taking than women and therefore invest more in products with higher risk, for example shares.

Denna studie fokuserar på Investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta är en kategori av företag som har speciella förutsättningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, låga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att påverka pris på producerade produkten, och där kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan påverkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan på deras Investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsättningar finns mycket liten tidigare forskning inom området och syftet med denna studie har varit att beskriva Investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts på investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke på bristen på studier på jordbruksföretag, har en viktig utgångspunkt för denna studie varit att använda forskning på Investeringsbeteendet bland små- och medelstora företag, en kategori av företag som nästan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som användes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som Öhlmér m fl.

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella Investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt Investeringsbeteende.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt Investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt Investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie jämföra venture-capitalmarknadens utveckling i Sverige, Storbritannien och USA. Med denna internationella jämförelse vill vi undersöka huruvida några trender kan urskiljas med avseende på Investeringsbeteendet och därefter belysa bakomliggande orsaker och händelser till dessa eventuella trender. Metod: Vi har genomfört vår uppsats genom kvantitativa och kvalitativa studier i form av insamling av data och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorierna utgörs av en beskrivning av riskkapital i stort, transaktionskostnadsteorin samt intressentteorin. Empiri: I vår empiri ingår dels data över Investeringsbeteendet, dels beskrivning av de olika venture-capitalmarknaderna i Sverige, Storbritannien och USA.

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, Investeringsbeteendet.Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar Investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering.

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.