Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska Introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av Introduktionsperioden.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på Introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år.

Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort Introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer.SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts.