Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och Intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhälle. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som påverkar vilka incitamenten är för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn på CSR beroende på storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag där även idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och både Intressentteorin och Carroll?s pyramid.

Sammanfattning Titel: ? CSR rapportering - Trender och förändringar i svenska börsföretag? Seminariedatum: Fredag 16 Januari 2009 Tema/Kurs: Marknadskommunikation, FEKK01 Författare: Victor Cavalli-Björkman, Christoffer Enander Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: CSR, årsredovisningar, Large-Cap, förändringar, börsföretag Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om 22 stora svenska börsbolag har förändrat sin CSR rapportering i sina årsredovisningar under den senaste tioårsperioden. Samt att med hjälp av gängse teorier försöka förklara eventuella förändringar. Metod: Undersökningen bygger på en övergripande kvantitativ metod med en abduktiv ansats då vi undersöker bolagens årsredovisningar med hjälp av en innehållsanalys. Teoretisk referensram: Det teoretiska ramverket bygger på legitimitetsteorin och Intressentteorin.

Miljöfrågan är idag mer aktuell än någonsin och ständigt debatteras företags negativa inverkan på miljön. Ett viktigt steg på vägen mot en förbättrad miljösituation är att företag redovisar för sin inverkan på miljön. Miljöredovisning innebär att det blir lättare att ställa krav och hålla företag ansvariga för deras miljöpåverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter så länge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare är Sverige är ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt ägda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva på utvecklingen inom miljöredovisning.

Undersökningen skapade inte underlag för att fastställa att samband mellan ägarstrukturen och kapitalstrukturen finns. Även då vi har resultat som stödjer tidigare forskning när det gäller ägarkoncentrationens inverkan på kapitalstrukturen så skall resultatet tolkas med viss försiktighet. Den enskilt största anledningen till detta är den stora resultatvariation som uppvisas beroende på val av mätmetod..

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och Intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Syftet med denna studie är uppdelat i två aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrån IT-företags rapportering av IK genom årsredovisningen. För det andra avser vi att genom vår studie ge ett metodbidrag till forskningen på IK-området genom att visa hur kategorisering med hjälp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan användas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags årsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material från årsredovisningar har kategoriserats utifrån en nyskapad modell bestående av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen är starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier från forskare inom IK-området, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån fyra teoretiska analysperspektiv.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i Intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet.

Datum: 3 juni, 2014Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp.Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskolaFörfattare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen?Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, IntressentteorinFrågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen?Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen.Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori.Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades.

Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och Intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har Intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även denhar använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina årsredovisningar. Vår referensram bygger på teorier kring CSR och på Intressentteorin. Dessa används för att dels förklara företagens relation till samhället men också för att förklara innebörden av vad vår definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vår empiriska sektion återfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

År 2004 startade Bokföringsnämnden K-projektet med syfte att underlätta redovisningen för företagen i Sverige. K-projektet delar upp företag i fyra kategorier utifrån företagens storlek, K1 till K4. K3 är huvudregelverket för onoterade företag, K1 och K2 är förenklingsregelverk och K4 är regelverket för noterade företag. För mindre aktiebolag finns en valmöjlighet mellan K2 och K3. Denna uppsats avser att belysa de väsentliga skillnader som finns mellan regelverken ur ett intressentperspektiv.

För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, Intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer.