Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angående Intolerans bland svenska skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell Intolerans bland skolungdomar från grundskolans senare år och gymnasiet i Luleåområdet samt att jämföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta än riksgenomsnittet.

Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper ? tolerans kontra Intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet genomförde 2004 en studie bland 10 600 skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie är att undersöka Intoleransen bland årskurs nio eleverna på min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska åsikter kan förändras genom att besöka ett koncentrationsläger och träffa en före detta lägerfånge, för att sedan jämföra mitt resultat med Brå:s Intoleransrapport. Studien grundar sig på enkäter som har delats ut till årskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken på att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, då både andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket.

Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ?Citizenship education? och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av Intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta Intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet Intolerans, vilka typer av Intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

The purpose of this study is to describe how the employee appraisal is perceived by managers, employees and representatives from human resources departments. The empirical material con-sists of 15 interviews: respondents were two representatives of the human resources departments, four unit managers and nine employees who work at a state institution or municipal management. In the study, I adopt a sociocultural perspective, with the communicative relational perspective. The latter is a special education perspective in which the interpenetration of participation, com-munication and learning emphasized.The result shows that the majority of employees would like to see that the talks will be held more frequently than once a year. One of the managers has in cooperation with his co-workers devel-oped a model based on that each year, in addition to salary talks, have an individual conversation, a conversation with each group and individual follow-up talks.

This Master's Thesis studies the attitude that library employees have regarding a sex and gender-neutral treatmentof their clients. The analysis is based upon replies to a questionnaire which was submitted though channels directedat library employees, like BIBLIST and BiblFeed. The respondent?s replies contained a number of welldevelopedcomments making the resultant analysis both quantitative and qualitative in nature.In performing the analysis a theoretical framework combining Hirdman?s gender system with symbolic interactionismhas been used together with literature about gender roles.The questionnaire showed that gender neutrality is a complex concept that can be interpreted in many differentways and is therefore easily misunderstood. It is obvious that sex is an important category when respondents aredealing with their clients, but also that sex and gender are problematic concepts which respondents find difficultto know exactly how to relate to.

Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats.För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen.Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och Intolerans..

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matIntolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosIntolerans, äggallergi och nötallergi.Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen.Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form.

Vårt huvudsyfte är att undersöka vad skönlitteraturen används till i undervisningen i de tidigare skolåren med särskild tyngdpunkt på vilken syn lärarna har på skönlitteraturen som ett redskap för att utveckla elevernas empatiska förmåga och förståelse för andra. Vi anser att arbetet med dessa frågor ingår i värdegrundsarbetet som enligt Lpo94 ska genomsyra all undervisning i skolan. Vi vill även undersöka hur eleverna ser på arbetet med skönlitteraturen i undervisningen. För att uppnå studiens syfte har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod. Det har i vår undersökning framkommit att lärarna har många olika syften med arbetet med skönlitteraturen i skolan och att de använder skönlitteraturen som ett redskap i värdegrundsarbetet.

Syftet med arbetet är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, samhällskunskapsutbildningen påverkas av Sverigedemokraternas framgångar i skolvalet och riksdagsvalet, utifrån ett lärarperspektiv. Vi undersökte också om lärarna har upplevt någon attitydförändring hos eleverna vad det gäller främlingsfientlighet, Intolerans och rasism samt tittat på vad lärarna anser om den nya läroplanen där samhällskunskapsämnet blir mindre på yrkesförberedande linjer. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare och resultatet analyseras utifrån teorier om olika demokratimodeller samt ett ?vi och dom? tänkande. Resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende på vilken demokratimodell som präglar lärarnas arbetsmetoder samt att lärarna ser olika på betydelsen av Sverigedemokraternas framgångar och vilken inverkan den har på undervisningen..

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur Intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga..

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och Intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Syftet med vårt förändringsarbete var att genom värderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot främlingsfientlighet. Under vår utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förståelse hos ungdomar för andra kulturer och en rädsla för det främmande. Skolverket, (1995) menar att främlingsfientlighet och Intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förändringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom Skellefteå kommun. Vi hade sju lektionstillfällen till vårt förfogande där vi arbetade med pedagogiska värderingsövningar och gruppdiskussioner för att få till stånd ett förändringsarbete.