I den palliativa omvårdnaden är målet att bevara eller förbättra patientens livskvalité. Sexualitet och Intimitet är grundläggande behov för människan och något som bör ingå i den palliativa vården för att kunna bevara den holistiska synen på människan. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska hur sexualitet och Intimitet beskrevs av patienter, partners och personal i samband med palliativ vård. Tio vetenskapliga studier har analyserats utifrån tre frågeställningar med hjälp av en innehållsanalys. Övergripande visade resultatet att sexualitet och Intimitet var fortsatt viktigt för patienter och partners men att dess betydelse och uttryck förändrades.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och Intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och Intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk Intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Under utbildningstiden har vi uppmärksammat att Intimitet har varit starkt närvarande iomvårdnadsarbetet. Begreppet tycks innehålla många dimensioner och kan vara svårt attförhålla sig till. Därför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur Intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av Intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvårdnadslitteratur och psykologisk litteratur.

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av Intimitet riktats mot radiologisk verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka väntrumsmiljön på en vuxenpyskiatrisk öppenvårdsmottagning med fokus på patienternas personliga sfär, avskildhet och Intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fästpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfären, avskildhet och Intimitet kan appliceras i en väntrumsmiljö på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjälp av fästpunkter såsom vikväggar, växter, tavlor och tidningar samt genom en förändring av möbler och dess placering i väntrummet påverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfär, avskildhet och Intimitet. Genom att i den manipulerade väntrumsmiljön förändra rumsutformningen och placera fästpunkter såsom vikväggar, växter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och Intimitet tillgodoses och även stärka deltagarnas personliga sfär. Resultatet visar på att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfär, avskildhet och Intimitet tillgodosågs mer i den manipulerade väntrumsmiljön. Den manipulerade väntrumsmiljön bidrog till att patienterna själva kunde styra över den process som handlar om att främja eller inte främja den sociala interaktionen.

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, Intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället..

Med skulpturer i lera vill jag starta endiskussion om hur vi ser på intim närhetmellan män i en bastuklubbsmiljö..

I arbetet förs en diskussion om hur familjerådgivningen i Sverige, den enda samhälleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet då äktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritära och patriarkala värderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrådgivning när vägledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas på känslor samt föräldraskap på tillit, till skillnad från tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerådgivningen idag, 100 år senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv när det gäller att hjälpa par till en tillfredsställande parrelation och Intimitet diskuteras liksom jämställdhet kopplad till möjligheter till långvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerådgivare intervjuas om sitt arbete.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, Intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades.

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, Intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som gör att långvariga parrelationer håller. Med parrelation menar vi i denna studie kärleksrelationen mellan man och kvinna.Studien är kvalitativ och vi har använt intervjuer som undersökningsmetod. Vi har valt att intervjua fyra etniskt svenska kvinnor från företrädesvis medelklass. Vid analysen av empirin har vi utgått från ett teoretiskt perspektiv med fokus på modernitet och individualitet samt tidigare forskning och på detta viset visat olika vinklar på parförhållandets vara.Modernitetsperspektivet och den tidigare forskningen visade, i samklang med empirin, på en rad faktorer och företeelser som gör att långa parrelationer håller. Sammanfattningsvis utgörs dessa faktorer av parternas förmåga att ge varandra ömsesidig frihet och tillåtelse att förverkliga individuella drömmar, samt att prioritera varandra och förhållandet och både kunna ge och ta emot Intimitet från den andra.

I Sverige överlever cirka 300 personer/år hjärtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat på kognitiva funktioner och livskvalité. Många överlevare rapporterar mindre kognitiva inskränkningar och förändringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande Intimitet och dessa individer är sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts på personer med hjärtsvikt och deras sexualitet som visar att den påverkas negativt.

Manliga sjuksköterskor är en minoritet såväl som en anomali. En allmänt utbredd föreställning existerar om behovet av ett större antal män inom vården. Vårt syfte är att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vården. Vi vill även söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skärningspunkten mellan maskuliniteter och vård. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.