Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av Intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av Intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Syfte: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland.Metod: Vi valde att utgå från en deduktiv ansats för att på så vis kunna pröva våra valda teorier om filmturism på vårt empiriska material. Utifrån våra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick från vid insamlandet av vårt empiriska material. För att samla in information till vårt empiriska material intervjuade vi respondenter från Öland. När vi prövade teorierna på våra Intervjurespondenter ställde vi frågor utifrån de kategorier vi kommit fram till.

Införandet av IAS 40 medförde förändringar vad gäller värderingen av förvaltningsfastigheter. Fastighetsbolagen fick då möjlighet att värdera sina fastigheter till verkligt värde, vilket skapade en problematik vad gäller tillförlitligheten i värderingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka tillförlitligheten i värderingen av förvaltningsfastigheter. Detta påverkas av ett flertal faktorer som alla har betydelse för värderingens tillförlitlighet. Syftet kommer att uppfyllas genom att belysa begreppet tillförlitlighet utifrån ett antal påverkande faktorer.För att undersöka detta har vi genomfört fyra intervjuer med respondenter från fastighetsbolag, en extern värderingsman samt en redovisningsspecialist inom området. Urvalet av Intervjurespondenter har skett genom en studie av Sveriges största noterade fastighetsbolag, där hänsyn tagits till vissa utvalda parametrar.

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stärka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mål att skärpa kapitaltäckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillräckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benämningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förändrades även beräkningen av bankernas kapitaltäckningsgrad. Vid starten av vår uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan två månader tillbaka.

Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur kvalitetsförbättringsarbete används för att eliminera brister och fel inom byggbranschen.Metod:  Studien utfördes genom kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Fallstudien omfattar fyra Intervjurespondenter varav en pilotstudie samt 42 enkäter till samtliga tjänstemän och medarbetare med ledaransvar på olika nivåer inom kvalitetsförbättringsarbetet. Insamlad data bearbetades med hjälp av tematisk analys för att sedan analyseras och tolkas. Slutligen drogs slutsatser från resultat och analysmaterialet.Resultat & Slutsats: Med hjälp av litteraturgenomgången och resultatet av det undersökta fallföretaget har studien kommit fram till att det är utmanande och svårt men inte omöjligt att implementera kvalitetsförbättringsmetoder och tekniker i byggbranschen utifrån de unika förutsättningar som råder i byggbranschen. Det råder samsyn bland de tillfrågade gällande vad de upplever är de vanligast förekommande kvalitetsbrister och fel vid slutbesiktning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare.

Nätverkssamhälle, informationssamhälle, kunskapssamhälle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, använda av såväl samtidsobservatörer som visionärer. En uppfattningom att det samhälle vi ser idag väsentligen skiljer sig från det industrisamhälle somdominerade 1900-talet är inte svår att nära, och den för många självklara komponent somtillförts är just information och de mekanismer som omgärdar den. Att förändra samhället ärdock inget som enbart isolerad teknikutveckling åstadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i våra liv, förändrat våra vardagliga sysslor och det sättmänniskor kommunicerar med varandra.

Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU.

  Elitidrott kan klassas som underhållning och konkurrerar därför med andra serviceaktiviteter som att gå på bio eller restaurang. Det är viktigt att få många nöja besökare till en idrottsarena. Ett sätt att göra detta är att leverera hög servicekvalitet. Vad innebär servicekvalitet under ett arenabesök? Vad förväntar sig åskådarna på en av MODO Hockeys hemmamatcher i Swedbank Arena? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett servicemarketing perspektiv söka närma oss vad som innebär servicekvalitet för arenabesökare på en hockeymatch i Swedbank Arena i Örnsköldsvik.

Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.Empiri: Majoriteten av Intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance.