Med hjälp av design science och delar ur en traditionell systemutvecklingsmetodik så har vi tagit fram ett designförslag åt en organisation med vad som kan anses som traditionella problem med Interoperabilitet. Vi har därefter härlett en organisationscentrerad metod för att automatisera en affärsprocess ur den erfarenhet vi fått genom att ta fram designförslaget..

Sveriges allt större internationella åtaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionära operationer ökar. Försvarsmaktens mål är att stärka denna förmåga. Ett sätt att öka verkningsgraden i en multinationell operation är att verka för Interoperabilitet. Syftet med uppsatsen är att studera hur uttryck av Interoperabilitetskrav återfinns i styrdokument för expeditionära operationer i Försvarsmakten med fokus på Nordic Battlegroup och dess transportförmåga.Studiens resultat är att Interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionära operationer men att dessa krav kunde härledas bättre vilket skulle kunna leda till en bättre förståelse för verksamheten vilket gynnar Interoperabilitet.Studien föreslår även vissa förbättringar som kan göras avseende begreppet Interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stärkt Interoperabilitet..

Vid sändning av digital television är det möjligt att utöver ljud och bild även sända och erbjuda olika typer av tjänster och applikationer till mottagare. Vid utveckling av applikationer för digital television kan man välja att utveckla i antingen DVB-J (som är en bantad variant av Java för exekvering i Set-Top-Boxar) eller i DVB-HTML (som till stor del överensstämmer med XHTML). Syftet med detta arbete är att utreda hur DVB-J och DVB-HTML kan kombineras i en och samma applikation och hur Interoperabilitet kan uppnås mellan DVB-J och DVB-HTML..

Den svenska Försvarsmakten fattade 2004 beslut om att söka uppnå Interoperabilitet med andra nationers försvarsmakter. Som gemensam nomenklatur för samarbetsformerna valdes, med bakgrund av att EU sökte samma lösning, att nyttja de standarder som fanns inom NATO. Den här uppsatsen undersöker i vilken utsträckning den svenska försvarsmakten på operativ nivå är interoperabel idag ? tidigt 2010. En gränsöverskridande funktion har valts som undersökningsobjekt, underrättelsefunktionen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förmågan till Interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrån en övergripande nivå.Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och har genomförts med utgångspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen består av en jämförelse av ländernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrån deras förmåga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar på eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan påverkarländernas förmåga till Interoperabilitet undersöks och därefter sker en analys för att visa hur derasförmågan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrågorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i ländernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur påverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmåga till logistiskt samarbete?.

Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska Interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.

Business Analytics används idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna använda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data från olika källor är att det finns Interoperabilitet mellan dem. Syftet med den här studien är att undersöka om det är möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hämta data ifrån flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnå semantisk Interoperabilitet och på så vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benämningarna på taggarna skiljer sig språkmässigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebär att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning är möjlig för de semantiska problem vi identifierat.

Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga operationer utifrån teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmågan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundläggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrån Codners och Sjöbloms Interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell Interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar på svagheter kopplat till den anpassade Interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande dokument.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad på Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegränsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av två delar; Interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut där de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande ställning genom att förhindra effektiv konkurrens på arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till Förstainstansrätten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekräftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats är att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angående Interoperabilitet och sedermera Förstainstansrättens dom, för att avgöra hur väl de dragna slutsatserna överensstämmer med praxis, vad prejudikatet kan innebära för framtiden samt i vilken mån företag kan bli skyldiga att lämna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och Förstainstansrättens dom faktiskt är skäliga, men att prejudikatet måste vaktas av de exceptionella omständigheter som föreligger i fallet.

Undersökningen tar sin utgångspunkt i huruvida den Svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel gentemot NATO. Detta med bakgrund till att Försvarsmakten har genomgått en större omorganisation till ett insatsförsvar som ska kunna verka och samarbeta tillsammans med andra nationer i multinationella insatser.  Syftet med denna undersökning är att jämföra huruvida den svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel med NATO.Metoden för undersökningen är en teorikonsumerande metod där en teori om Interoperabilitet används. Genom teorin har fyra olika variabler tagits ut och är utgångspunkter för det empiriska material och de områden som har undersökts. Slutligen har det empiriska materialet renderat i en jämförandeanalys mellan Sverige och NATO för att kunna besvara frågeställningen.  Slutsatser som är dragna av undersökningen är att Försvarsmaktens förnödenhetskedja till viss del är interoperabel med NATO.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stårinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet Interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att därefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkätundersökning ställd till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förInteroperabilitet på stridsteknisk nivå inte överensstämde med militärstrategiska nivåns tekniska fokus förInteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlägga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa påverkar möjlighetenatt uppnå svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar på avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hänföras till kulturella och beteendemässigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning är tillgång till fullständig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för både flygstridsledare och piloter.

Föreliggande arbete undersöker metodmässig Interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

Undersökningens utgångspunkt ligger i Interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab på taktisk nivå går att realisera, utan nämnvärd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett användbart försvar där riktlinjerna visar på att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer där fokus ligger på det nordiska samarbetet. Planering är den viktigaste faktorn vid all verksamhet och således en grundläggande faktor för ett väletablerat samarbete.Metoden som används i undersökningen är en teorikonsumerande metod, där en teori om Interoperabilitet ska bidra till att analysera Interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgångspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jämförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara på frågeställningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen är att planeringsmodellerna inte är tillräckligt interoperabla med varandra för att i dagsläget realisera ett samarbete i en taktisk stab.

Today significant resources are provided to improve the digital work environment within the Swedish healthcare to create efficiency, good work environment and patient safety. Despite this, major flaws are shown by the lack of communication between the eHealthcare systems. This becomes a stress factor among healthcare professionals because of increased administration and decreased physical contact with patients. The purpose of this study is to create a understanding of the concept of interoperability at different levels in the eHealthcare systems. This has been conducted through a qualitative interview study at a healthcare center where the respondents have been describing their digital work environment and the way it works today.

Syftet med uppsatsen är att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka Interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnå ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om Interoperabilitet samt analyserats med hjälp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen så talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frånundersökningen som indikerar att det råder olika uppfattningar om synen på enstakaInteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen på, framgångsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förändring och ?ökat joint tänkande?, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthållighet med de ingåendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhåll samt reservdelar.Skillnaderna gällde i både fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer..