During 2004 to 2008, The United States Marine Corps (USMC) executed counterInsurgency operations in Anbar Province with the purpose to stabilize one of the most violent areas in Iraq. The Marine Corps successfully managed to suppress the Insurgency as violence dropped dramatically in late 2007. What did the marines do in order to suppress the Insurgency? Why did violence drop in the province? The Marine Corps approach and procedures have been examined earlier through theories of organizational learning and adaptation. However, there is an absence of studies aiming to analyse the Marine Corps? counterInsurgency approach through the analytical lens of counterInsurgency theory.

Using Varshney's theory about intra- and interethnic networks, this thesis examines how civil society in southern Thailand is built up.During 2004 the violence between Muslims and Buddhists rose in southern Thailand. The government tried to fight the Insurgency using violent police and military forces, resulting in hundreds of deaths and part of reason why Thailand is loosing rank in Freedom House's democracy index. Varshney means that a civil society built up on intraethnic networks works favourable to violence between different ethnic groups. Sorting out and defining what is meant by ?ethnic? and ?civil society?, this thesis shows why to look at the Insurgency in southern Thailand as an ethnic conflict surviving partly because of an intraethnic civil society.

Nya typer av krigföring, så som COIN-operationer (Counter Insurgency), ställer nya krav på flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jämför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stått relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmågor som gör funktionen till en värdig konkurrent på det moderna slagfältet. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnå genom att undersöka hur väl de båda funktionerna svarar uppmot de krav som ställs på ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.

Begreppet EBO har sedan 1991 gradvis växt fram som ett viktigt och centralt begrepp kopplat tillgenomförandet av operationer. Senaste exemplet är Operation Iraqi Freedom som började 2003 därförespråkarna anser att det fanns ett effektbaserat tankesätt från koalitionens sida i genomförandet. Detfinns dock många olika beskrivningar av vad begreppet egentligen innebär vilket gör att man kan diskuteraförekomsten av det effektbaserade tankesättet i en operation.Syftet med denna uppsats är att ge ett perspektiv på effektbaserade operationer samt att ge en fördjupadbeskrivning av uttrycket genom att ta fram kriterier som kan användas för att påvisa förekomsten avtankesättet i en specifik operation.Uppgiften besvaras genom att undersöka följande frågor.? Hur är det möjligt att förstå konceptet EBO i förhållande till begreppet Counter-Insurgency?? Använder Koalitionen ett effektbaserat tankesätt när de genomför upprorsbekämpning i IRAKunder 2004?? Vilken effekt fick det effektbaserade tankesättet på operationerna?Resultatet av undersökningen visar att det förekommer effektbaserat tankesätt i de två COINoperationernai Haditha och Fallujah. Effekterna av båda operationerna är enligt amerikanska källorväldigt positiva vilket kan stämma i det korta perspektivet utifrån tilldelade uppgifter.

Inom ramen för ISAF genomförs nu en massiv utbildningsinsats i counterInsurgency, detta för att den nya strategin som tillämpas skall få stort genomslag. Den doktrin som används vid utbildning och vid genomförande är den amerikanska FM 3-24. Den bygger på flera andra doktriner, men är som egen helhet ny och relativt oprövad.Syftet med uppsatsen är att undersöka om faktorer i doktrinens operationslinjer bidrar till framgång. Detta görs genom att besvara frågan: I vilken utsträckning var det faktorer som framgår av FM 3-24 ?logiska operationslinjer? som gav framgång vid försvenskningen av Skånelandskapen?Designen för undersökningen är en fallstudie, där operationslinjerna i doktrinen har översatts och operationaliserats och sedan jämförts med ett urval av litteratur om försvenskningen av Skånelandskapen.Resultatet stödjer att utifrån detta enskilda fall leder användandet av FM 3-24 operationslinjer till ökad sannolikhet för framgång.

David Galula var en fransk officer som 1964 skrev ner sina teorier om upprorsbekämpning.Dessa teorier har därefter fått ett enormt stort utrymme i både utbildningar och itillämpningar på konflikter världen över. Uppsatsen avhandlar skillnader och likhetermellan Galulas åtta operationella steg och NATO:s nya doktrin för COIN-operationer från2011.Syftet med uppsatsen är att studera de två verken för att utröna hur mycket Galulas teorieranvänds i en modern handbok gällande upprorsbekämpning. Kopplat till användet avGalula i doktrinen vill uppsatsen bedöma hur mycket plats Galulas teorier bör få i denmoderna svenska officersutbildningen.Uppsatsen har nyttjat sig av en kvalitativ textanalys samt en komparativ del där de tvåverken jämförs. NATO:s doktrin för COIN-operationer har analyserats med hjälp avGalulas åtta steg. Resultatet visar att Galulas teorier till viss del går att finna i doktrinen,men det är även mycket som ej går att koppla mellan verken..

Uppsatsens syfte är att pröva doktrin JP 3-24 mot en teoretisk grund samt hur underrättelseproblematik kopplat till upprorsbekämpning i Afghanistan relaterar till doktrinen. I syftet ingår också att koppla problematiken till svensk relevans då Sverige lutar sig mycket på amerikanska erfarenheter i underrättelsearbetet.  Arbetet utgår från en bred teorigrund som operationaliseras i ett analysverktyg där fyra dimensioner ur ett befolkningscentrerat perspektiv genomlyser empirin. Empirin är ett subjektivt urval med exempel från Afghanistan mellan 2006-2012.Resultatet visar att trots en teoretiskt och doktrinellt stabil bas så fokuserar fortfarande många amerikanska förband felaktigt avseende underrättelsearbetet. Relationen mellan teori-doktrin-praktik påvisar en tydlig korrelation i att om doktrinen följs maximeras sannolikheten för seger i upprorsbekämpning.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

2001 störtades ett antal flygplan in i World Trade Center och Pentagon i USA, detta genomfördes av organisationen al-Qaeda med Usama Bin Laden som ledare. Påföljden av detta blev att USA inledde sitt krig mot terrorismen. Skådeplatsen för detta blev Afghanistan som sedan tidigare har varit krigshärjat av Sovjet på 80-talet. 2003 vann DynCorp sitt första kontrakt kopplat till Afghan NationalPolice, detta innebar att de ansvarade för att utbilda poliser som skulle arbeta på lägre nivåer. Då Tyskland ansvarade för utbildning av poliser på nivåerna commissioned och non-commissioned.

De konflikter som finns idag skiljer sig markant från dem som står att läsa om i historieböckerna. Det är numera ovanligt med stater som krigar mot varandra. Istället är det de små organisationerna med ambition om att förändra världen som idag utgör det största hotet mot vårt samhälle. Fienden är annorlunda men i många fall används fortfarande samma militära medel och strategi idag som i de mellanstatliga krigen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka till vilken grad strategiskt bombflyg kan användas i COIN-operationer eller om det är ett militärt medel som endast är applicerbart på mellanstatliga konflikter.

CounterInsurgency (COIN) has made a comeback during the early 21-century since the majority of western countries have been involved in peace enforcement in the middle-east. Since its comeback the concept of COIN have been wildly debated but also undergone some chances since its early days, today the majority of COIN theories claims that the local population is the key to winning a COIN campaign. If you gain their trust the Insurgency will lose their support and recruiting base, this is the reason why collateral damage resulting in in civilian deaths are contra-productive, it creates more insurgents. This is the incitement to further examine how civilian deaths occur and can be avoided during COIN campaigns. This essay studies the American COIN campaign in Iraq between 2004 and 2009 and aims to investigate whether there is a trilemma-like relationship between the key goals of COIN: protecting civilians, protecting one?s own forces and neutralizing the enemy.

Det kan vara svårt att göra korrekta bedömningar i konflikter likt Afghanistan idag. Nato har definerat insatsen i Afghanistan som en Counter-Insurgency (COIN)-operation. Osäkerhetsfaktorerna är många och där skiftningar i framgångarna varierar kraftigt över tiden. Det gör också att i många fall måste det finnas parallella processer för det säkerhetspolitiska arbetet. Komplexiteten med detta har gjort att det har utvecklats multifunktionella strategier.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.