Denna uppsats behandlar växtfynden som påträffats i gravar i Malmöområdet. Många växter har haft en speciell status, medicinskt som sakralt, vilket är huvudpunkten i arbetet. Varje växtfynd som tas upp analyseras med hjälp av bl.a. material om bondesamhället rörande etnologi och historia..

AbstractHuvudsyftet med uppsatsen är att få en större uppfattning och förståelse för sekundära intrång i gravar under förhistorien där koncentrationen ligger på skelettgravar i Skandinavien. Genom en jämförelse av arkeologers tolkningar av sekundärt manipulerade gravar har jag kartlagt sekundära intrång där det visar sig att fenomenet inte varit vida förekommande under förhistorien. Skillnader från mesolitikum till yngre romersk järnålder kan spåras i fråga om vad som har plockats ur gravarna där koncentrationer går från kroppsdelar till artefakter. Dock går det inte att spåra vilka exakta gravar som har varit utsatta. På frågan varför sekundär manipulation har skett kan endast olika tolkningsmöjligheter appliceras såsom sociala, ekonomiska och symboliska konsekvenser som möjliga förklaringsbegrepp till varför fenomenet skett..

Vad är materialitet? Denna fråga i kombination med den förhistoriska individen, är något av en utgångspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och människans syn på tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, är det att se hur man uppfattat glas under romersk järnålder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig på den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Denna uppsats handlar om det ockulta under jägarstenåldern och har gravplatserna vidSkateholm som utgångspunkt. Det som uppsatsen främst fokuserar på är hur man kan tolkagravarna vid Skateholm ur ett ockult perspektiv. Fokus ligger på en eventuell tro på attmänniskor kunde komma tillbaka efter döden och hemsöka de levande samt ett möjligt livefter döden i olika former. Uppsatsen behandlar också schamanismen och dess roll underjägarstenåldern, även här med Skateholms gravar som utgångspunkt. Uppsatsen behandlar ettantal gravar och andra strukturer som uppvisar tecken på att schamanismen var en utbreddtrosuppfattning i Skateholm och förmodligen även på andra platser under jägarstenåldern..

I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts på ett material från åtta gravhögar med en vikt på 12 kg. Benmaterialet kommer från Finström 12.1, ett åländskt gravfält från yngre järnåldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehållet och om det fanns en korrelation mellan kön, ålder, djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jämfördes sedan med tre åländska och tre svenska gravfält från samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhållande till gravsammansättning. Speciellt fokus har satts på relationen mellan människa och djur för att undersöka om kön eller ålder av den begravda individen har haft betydelse för vilka djur man gravlagts med.

The Christianisation of Sweden is not much about religion. Instead, there is much to be gained by looking at it as a colonial situation with changing social identities and power structures. This is evident by the prevalence of hybridisations in the archaeological material.Some of the material categories that show the clearest example of changes are the burials from the 9th century up until about AD 1200. This is exemplified by two different Iron Age burial sites in Stockholm county, Uppland, Sweden: RAÄ 59, Valsta, in Norrsunda parish and RAÄ 40, Lilla Ullevi, in Bro parish; They both show hybridisation by involving older elements with newer ones during a time period when the church was not quite established in the region yet.The Christianisation of Sweden is a colonial situation, but the research tradition has often also used a colonial lens from the 19th and early 20th century in its approach to the period. This means that the same questions, interpretations and conclusions, often based on written sources, have been continuously reused for a long time, which has had consequences for the archaeology in Sweden..

Det här examensarbetet handlar om en trend från England som innebär att gravplatser överdekoreras med småsaker. Trenden finns även finns i Sverige och studien ska ge en uppfattning om hur trenden påverkar begravningsplatser i Sverige.Arbetet är indelat i en litteratur- och intervjustudie. I intervjustudien har personer med chefspositioner på begravningsplatser där överdekorering förekommer intervjuats. Med en intervjuguide som belyser tre områden har frågeställningarna besvarats.Områden:- Hantering av de överdekorerade gravarna- Estetik och klagomål- Förberedelser om trenden expanderarInformationen från intervjuerna har genererat resultatet vilket redovisar hur dessa överdekorerade gravar sköts i nuläget.Förhoppningen med detta arbete är att människor får upp ögonen för denna trend och får en inblick i vilka konsekvenser den för med sig. Dessutom att de som ska, eller redan arbetar inom kyrkogårdsbranschen börjar tänka framåt och planerar för den eventuella expansionen av överdekorerade gravar.

Växt-och materialval för en grav kanske vid första anblick inte ses som ett stort beslut ur miljösynpunkt, men sett ur ett större perspektiv kan det komma att handla om väldigt stora ytor. Idag utgörs en stor del av gravplanteringar av ettårigt växtmaterial som byts ut tre gånger per säsong. Om man istället skulle använda dessa ytor för att plantera flerårigt växtmaterial som kan stå under 10 års tid så skulle det innebära en minskad miljöpåverkan.Detta examensarbete utgör en del i ett projekt som bedrivs inom SLUs Movium Partnerskap och behandlar miljöaspekter på kyrkogårdsverksamhet. Syftet med arbetet är att belysa vilka möjligheter det finns att använda ett flerårigt växtmaterial på graven. Växtvalet har huvudfokus på perenner som uppfyller kriterierna långlivat växtmaterial, lågt skötselbehov och estetiska kvalitéer under hela året.I arbetet redovisas den litteraturstudie och den platsanalys som gjordes för att få en grundförståelse om vilka förutsättningar som finns på kyrkogården och för gestaltningen av gravplatsen.

Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

I have statistically worked up a material from 228 graves from the late Iron Age in the area of Mälardalen.In my material I have gathered the incidence of combs, knifes, beads, weapons whetstones and torshammarsrings.I have found that beads are overrepresented in graves of women and whetstones in graves of men. I only found weapons in graves from male.I found no indication from my statistic hypothesis (Z-test) that a grave that contains more than three beads should define the grave of a woman. A grave that contains a lot of beads, more than 20, consider I as a female gender.Combs, knifes and torshammarsring are considered as gender neutral..

This essay deals with the results and observations made during excavations in an iron age cemetery in Alsike hage, located in Alsike parish. The excavations took place in 2005 and 2006 and the investigated area comprised two adjacent, but secluded burial-constructions; a square stone setting with a secondary grave, and a stone-built terrace with at least one secondary grave. The artifacts suggests that the TPQ of the stone setting, and the construction date of the rest of the graves, is 900-950 A.D. The aim of this study was to comprehend the course of events in the investigated area, and toanalyse the archaeological finds - in comparison to the well documented an discussed material burial culture in the lake Mälar area ? in order to discuss indicators of gender and social status.Metal artefacts has been preserved as a part of the analysis..

Bronze Age cairns have been interpreted as everything from navigation marks to marking liminal places in the landscape. It has also been stated that the main purpose of their location is to be visible. This is something that has been taken for granted. The main problem is the cairns have been considered as a homogenous monument. With the help of digital methods like GIS it is possible to test this kind of questions in quantitative way.

Decapitated Vs. Stomach buried ? A study of decapitated people and stomach placed people in Iron Age in Sweden and Denmark. This essay is about decapitated persons in graves and those buried on their stomach in the Iron Age in Sweden and Denmark. The analysis is to compare these graves by six perspectives; location of the grave, construction of the grave, grave goods, sex, age and interpretations of the grave.

The aim of this thesis is to make a comparison between solitary graves and graves in grave fields from the Roman Iron Age on Gotland, Sweden. Differences in burial customs, morphology, dating, gender, age, grave-goods and social status are compared between 19 solitary graves and graves in three different grave fields in different parts of Gotland. An attempt is made to explain these differences and to discuss which functions the solitary graves had. Discussions about whether it is possible to distinguish social status and gender with the help of grave-goods are also made in connection to the determination of status and sex..

This essay is focused on Öland during the Iron Age, with focus specifically on the Roman Iron Age and the Migration period. The study takes its starting point in the large number of fortifications that was active across Öland at the time. The essays main area of investigation will be the central and southern parts of Öland as the fortifications, together with other parts of the Iron Age society around them such as graves and settlement, will be presented. The landscape in which the fortifications and their surroundings are placed will also be described. With the Migration Period being a keyword for almost all the fortifications on Öland, the subject will also be to describe if any sort of change can be seen in the settlement patterns during this unstable and troubled time.