Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Insatstid - Sida 1 av 1

Vad innebär EU-Battle Groups insatstid för dess transporter?

Sverige har med sina åtaganden inom EU Battle Groups tagit ansvar för en militär verksamhet som kräver storamått av rörlighet med snabb Insatstid. Troliga konflikthärdar kommer inom en överskådlig tid att uppstå långtifrån Skandinaven vilket kräver planering och snabba transporter med stor kapacitet samt lång räckvidd. Enallvarlig kapacitetsbrist i en svensk Battle Group utgörs av bristen på nationella resurser för strategiskatransporter. Avsaknaden av egna militära strategiska transportresurser gör att behovet av civila aktörer och nyagemensamma samverkansformer inom kommunikationstjänsten aktualiseras.Uppsatsens syfte är att analysera hur EU Battle Groups Insatstid påverkar transporterna och desstransportförberedelser.Metodmässigt bygger uppsatsen på ett antal frågeställningar vars svar söks genom litteraturstudier ochkvalitativa intervjuer. Den teoriansats som ligger till grund för denna uppsats är systemteorin vilken i sin turhar kompletterats med System Dynamics och dess systemformalisering av materielflöden.Resultat visar på att EU BG med nuvarande resurser inte kan hålla uppsatta tidskrav men med bättreförberedelser kan transporterna påskyndas.

Det handlar om mig : En utvärdering av Uppsala kommuns kontaktpersonsinsats Perrongen

Syftet med denna studie var att utvärdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefär en timme vardera om deras bakgrund, Insatstid och om livet efter insatsen med utgångs-punkt i ungdomarnas familj och nätverk. Resultatet var övervägande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hälsosamt liv än vid perioden för insatsen. .

Omsorgsmöten i hemtjänsten : en kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av mötet med kunderna med fokus på dimensionerna kvalitet, tid och makt

Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelse av mötet med kunderna utifrån aspekterna kvalitet, tid och makt. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som arbetar inom hemtjänstverksamheten. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorierna socialkonstruktionism och roll­teori samt begreppet relationell makt. Resultaten visar att tiden är central i mötet mellan hem­tjänstpersonal och kunder då den inverkar på när och hur länge insatserna ska utföras. Lyhörd­het och att utgå från kundens behov och önskemål definieras som god omsorgskvalitet medan maktförhållandet växlar mellan hemtjänstpersonal och kund utifrån varje unikt om­sorgs­möte.

Den osynliga ambulanssjukvården: Dokumentation av den omvårdnad och smärtbehandling som ges till patienter med central bröstsmärta

Det prehospitala vårdarbetet är komplext och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens säkerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av utförd vård och behandling. Patienter med centrala bröstsmärtor är en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvård. Är dokumentationen i ambulanssjukvård en garanti för patientens säkerhet i samband med akut bröstsmärta? Syftet är att undersöka faktorer som kan påverka ambulanssjukvårdens dokumentation med fokus på vård och behandling av patienter med central bröstsmärta.

Brand i skärgårdsbebyggelse: inventering samt underlag för bedömning av räddningsinsats

Rapporten ska bidra till att skapa en förståelse för den befintliga situationen i Bohusläns skärgård. Genom att ställa de risker som finns i den typiska bebyggelsen i området mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras på ett sätt som lagen kräver. Bebyggelsen i Bohusläns skärgård består till stor del av gamla fiskesamhällen och i stort sett alla byggnader är uppförda i trä. Då även platsen att bygga på har varit begränsad har byggnaderna blivit mycket tätt placerade. På flera av öarna i skärgården bor det människor året runt och under sommarmånaderna då sommargästerna anländer ökar befolkningen dramatiskt.