Renheten hos brännbart avfall/restavfall från hushåll skiljer sig mellan olika Insamlingssystem. Det är av stor vikt att så mycket material som möjligt kan utsorteras och återvinnas. Olika Insamlingssystem för hushållsavfall kan delas in i enkärlssystem med fraktionen brännbart avfall/restavfall, tvåfackssystem med brännbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskärl där brännbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete är att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushållsnära Insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brännbara avfallet/restavfallet från de olika systemen studerades och jämfördes baserat på befintliga plockanalyser som visar innehållet i avfallet.

En ökad efterfrågan på biogas har lett till att matavfallsinsamlingen i Sverige ökar, då detta är en god råvara för produktion av biogas. Det finns flera olika Insamlingssystem att välja bland, alla med sina för- respektive nackdelar. Beroende på vilket Insamlingssystem som implementeras, får detta konsekvenser för hur renhållningsarbetarnas arbetsmiljö blir. Vad renhållningsarbetarna själva anser vara viktiga aspekter för en god arbetsmiljö samt hur dessa aspekter påverkas av de olika Insamlingssystemen har hittills varit okänt. Genom systemanalys innehållandes fallstudier, Corporate Social Responsibility-analys (CSR) och skapandet av Casual Loop Diagrams (CLD) har problematiken undersökts i detta arbete.

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner.

The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don?t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste.

Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.

Denna rapport presenterar resultatet av en jämförande studie av sex kommunala avfallsplaner. Studierna har gällt hur kommunerna tagit hänsyn till miljömålen i sina avfallsplaner och hur den beskrivna avfallshanteringen fungerar ur ett miljöperspektiv. Avfallsplaner från kommunerna Borås, Göteborgsregionen, Helsingborg, Kristinehamn, Varberg/Falkenberg och Ängelholm har studerats. De studerade faktorerna är:Avfallsplanens målNulägesbeskrivning - avfallshantering och Insamlingssystem (för villor och flerbostadshus) Hur avfallsplanen överensstämmer med EU:s avfallshierarki Ovanstående faktorer har studerats med avseende på EU:s avfallshierarki, aktuella miljömål, lagkrav samt förordningar och föreskrifter gällande avfallshantering. Detta ligger till grund för bedömningen av hur miljöinriktad avfallshanteringen är.

Målet med examensarbetet var att ett trådlöst mätdataInsamlingssystem ska tas fram för att ersätta det trådburna Insamlingssystem som idag används vid FOI i Bromma, vid mätning på vindtunnelmodeller. Projektet innefattar konstruktion, inköp, dokumentation, test och utvärdering. En del i projektet är att utvärdera ett nytt CAD system för kretskortskonstruktion.Enligt framtagen kravspecifikation konstrueras ett signalkonditionerande kort som förstärker, balanserar och filtrerar insamlad signal samt ett processorkort som digitaliserar och skickar konditionerad signal trådlöst till mottagande del.Prototypen som projektet resulterar i, uppfyller de krav och specifikationer som FOI hade på det nya systemet, dvs. analog signalkonditionering, digitalisering och tvåvägskommunikation. Systemet har med sin enkla funktion påvisat att lösningen är realiserbar och att den fungerar.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på Insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala Insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder.

Mitt uppdrag var att undersöka om det fanns potential att förbättra en befintlig prototyp som Actegra AB hade utvecklat. Prototypen är ett system för att övervaka delar i konstruktioner, t.ex. takstolar, broar med mera. Detta sker genom avläsning av en rad trådlösa givare som sedan skickar data till en gateway som är ansluten till Internet. Gatewayen har i sin tur en websida där användaren enkelt kan läsa av datat via dator eller t.ex.

Biogas är en förnyelsebar energikälla som tillverkas genom att organiskt material som matavfall bryts ner av mikroorganismer under anaeroba (syrefria) förhållanden. Regeringen har satt upp mål för en högre matavfallsutsortering vilket leder till ökad mängd tillgängligt substrat till biogasproduktion.Matavfallet som samlas in börjar brytas ner under tiden det transporteras och lagras. Syftet med studien var att undersöka hur länge matavfall lagras, ta fram ett representativt recept på ett genomsnittligt matavfall i Sverige och utvärdera hur mycket metanpotential som försvinner från matavfall med avseende på lagringstid, Insamlingssystem (papper- och plastpåse) och lagringstemperatur (22°C och 6°C) genom laboratorieförsök.Den genomsnittliga lagringstiden för matavfall från villor och flerbostadshus i undersökningen var sex dagar. Ett recept för matavfall har tagits fram med hjälp av litteratursökning och modifiering av recept i Avfall Sveriges rapport U2010:10. Laboratorieförsöken visade att skillnaden i metanpotential mellan plast och papper var tydlig vid 22°C, då metanpotentialen sjunker, men obefintlig vid 6°C.För att uppnå maximal metangasproduktion från matavfall under den varma delen av året så är plastpåsar bättre då de har en mer konserverande effekt på matavfallet än papperspåsar.

Renhållningen är den avdelning inom Falu Energi & Vatten som ansvarar för tömning av allt hushållsavfall i Falu kommun. Renhållningen har infört ett nytt Insamlingssystem för komposterbart avfall i papperspåse vilket krävde ett extra kärl, anpassat för ändamålet. Den stora mängden extra kärl innebar att personalen inte hann med att tömma allt avfall inom ordinarie arbetstid. En övergripande omdimensionering har gjorts av SWECO VIAK och SWECO Position. Examensarbetet syftar till att utreda förutsättningar för införande av system för ruttoptimering av sophämtning och även att ge förslag till hur positionering av hämtställen ska kunna genomföras.

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt härrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som är möjliga att vänta sig från avfallen i frågan. Utöver detta har syftet varit att lägga fram tekniska och ekonomiska lösningar på hur biogas kan framställas, samt jämföra matavfallstransporter via vägnät med avloppsnätet för att utreda vilket alternativ som är mest lämpligt att använda sig av.Metoden för att nå syftet har varit litteraturstudier, att jämföra med redan etablerade anläggningar och Insamlingssystem samt utföra egna beräkningar och analyser gjorda på information och antagande gällande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning på matavfall, avloppsslam, hästgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per år och att en matavfallsinsamling utförd via vägnätet, men som anpassats till klimatet, var att föredra på grund av stora gasförluster i avloppsledningsnätet.Resultatet visade på ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om året, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushålls och år. En termofil våtrötning var den rötmetod som ansågs mest lämplig att använda sig av och för uppgradering av gasen är en så kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömässiga vinsten, huruvida det är lämpligt att låta ett mindre minusresultat sätta stopp för en möjlighet att spara in stora mängder växthuspåverkande gaser.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmål år 2012 att materialåtervinning ska öka med 40 % från 2009 års nivå. I materialåtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig åtgärd för att uppfylla detta mål är att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att studera kommuninvånarnas inställning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning är en lämplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmål år 2012 att materialåtervinning ska öka med 40 % från 2009 års nivå. I materialåtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig åtgärd för att uppfylla detta mål är att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att studera kommuninvånarnas inställning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning är en lämplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.