Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och Inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande Inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande Inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.

I dagens värld har länder ett tätt sammanlänkat ekonomiskt samarbete. Detta innebär att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer även andra länder att falla likt dominobrickor, in i en väntande finanskris. Just detta skedde år 2008 och 2011, då ett flertal av världens länder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser växte en social rörelse fram vars syfte var att uppmärksamma människor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hänt. Rörelsen som växte fram är känd som Occupy-rörelsen.

Vilka Inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor.Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka Inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar.Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

Det finns idag en ganska omfattande samhällsvetenskaplig litteratur om lokala och nationella protester mot planer på moskéer och böneutrop i västvärlden. Men det finns endast få studier som uppmärksammar växelverkan mellan sådant motstånd och olika former av stöd för muslimers religionsutövning. För att belysa rörelsernas retoriska Inramningar analyseras ingresser till svenska namninsamlingar, Facebookgrupper och Facebooksidor. Innehållsanalysen visar bland annat att retoriken inte begränsas till praktiska lokaliseringsfrågor utan handlar i högsta grad om det svenska samhällets framtid. Moskéer utgör här viktiga symboler där de antingen representerar ett hot eller ett samhälle baserat på mänskliga rättigheter..

Bakgrund och syfte: I studier utförda på svensk grund- och gymnasieskola framkommer att andra uttrycksformer än det skrivna och talade ordet är betydelsefulla för elever när de ska skapa, förmedla och förstå mening i läroprocessen. Få exempel finns där motsvarande upplevelse beskrivs på universitetsnivå. Frågan om hur det är möjligt att använda andra uttrycksformer än text på universitetet är utgångspunkten i studien som genom att utgå från ett självupplevt experiment att förena statistik och konstnärliga metoder syftar att beskriva den interna och externa delen av en läroprocess i praktiken. Vilka uttrycksformer används redan och vilka kan användas? Hur påverkas processen av de social Inramningar som finns på universitet? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i teorier som har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv där fler uttrycksformer än ord anlyseras för att förstå hur lärandeprocesser skapas.

Jag har undersökt hur rehabiliteringsträdgårdar ser ut på ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringsträdgårdar såsom alla trädgårdar består av många olika element har jag valt att börja utifrån och in genom att inriktat mig på trädgårdarnas inramning och ingång. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i ämnet för att ge en bakgrund. Här har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringsträdgårdar från romartiden fram till våra dagar. Litteraturstudien behandlar även några av de mer betydande teorierna inom området, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de populära unga bloggskrivarna Kenza, Kissie och Blondinbella ramats in i Aftonbladet och DN (under 2012) och vilka tolkningar av fenomenet läsaren därmed inspirerades till. De teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är konstruktionismen och inramningsteori, framförallt med utgångspunkt från Van Gorp och van der Goots studier. Andra teorier och perspektiv som legat till grund för arbetet handlar om det postmoderna samhället, postfeministisk mediekultur, populärkultur och ungdomskultur. Inramningsteorin ligger till grund för den metod som använts. Analysarbetet har bestått i att identifiera och dekonstruera Inramningarna, de s.k.

Denna uppsats underso?ker hur Mitt Romney och hans mormonska tro portra?tterades i tidningarna The New York Times och The Washington Post under presidentvalet 2012. Artiklarna som har analyserats a?r ha?mtade fra?n sista veckan av valet, fra?n 1 november fram till 7 november 2012, dagen efter valdagen. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilka Inramningar, frames, som var mest fo?rekommande i portra?tteringen av presidentkandidaten och hans tro.Mormoner a?r en sa? kallad minoritetsreligion i landet och har sedan dess bo?rjan pa? artonhundratalet mo?tt motsta?nd fra?n ba?de den amerikanska befolkningen och staten.