Syftet med denna rapport är att undersöka om det går att utveckla en användbarwebbapplikation som underlättar resultathantering för vana gymutövare. Eftersomrapporten endast fokuserar på vana gymutövare, undkommer webbapplikationenproblemet med alldeles för mycket valmöjligheter som gör den osmidig. Vidareundersöks om webbapplikationen även kan motivera användaren till bättre prestationer.Webbapplikationen är utvecklad med hjälp av de grafiska gränssnittskomponenterna somSmart GWT tillhandahåller. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund till deutvecklingsverktyg som använts för att ta fram webbapplikationen.I resultatet framgår att det finns potential att ta fram en fullt fungerande webbapplikationför vana gymutövare. I dagsläget går det dock inte att utvärdera webbapplikationen fulltut då den befinner sig i ett tidigt stadium av utvecklingsprocessen.

Syftet med denna rapport är att undersöka vilka riskfaktorer det sociotekniska systemet bidrar med vid Inmatning av producerade data till en specifik databas. Denna undersökning använder STAMP-metoden (Systems Theoretic Accidents Models and Processes) för att finna riskfaktorer i systemet. Metoden utgår från att samla data om systemet genom intervju, observation samt analys av annan dokumentation kring databasen för att sedan applicera STAMP-analys på dessa. Resultaten pekade på ett antal riskfaktorer vid Inmatningen av producerade data, dessa kretsade primärt kring problem med existerande säkerhetsåtgärder, avsaknad av träning samt bristande kommunikation. Resultaten ledde till en slutsats om förbättringsåtgärder på dessa punkter.

Inom matematikämnet har e-bedömningar, aktiviteter där digitala tekniker används för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra områden. Detta beror sannolikt på det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt språk och särskiljer det från traditionellt skriftspråk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik är att Inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i många fall varit långsam och svår att begripa. Den här rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av Inmatningsmetoder utifrån aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lätthet för att på så sätt skapa en bild av vilken av teknikerna som lämpar sig bäst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnå syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att låta gymnasieelever genomföra Inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa Inmatningar baserat på Inmatningstid, korrekthet och upplevd lätthet.Resultaten visar på att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende på samtliga undersökta aspekter.

Denna examensrapport visar hur utvecklingen av en dynamisk webbapplikation har genomförts. Examensarbetet har utförts på Data Ductus AB i Skellefteå åt en extern kund. Kunden ville ha en lösning för att samla in data och med detta data sammanställa statistik.

Huvudsyftet med projektet var från början att digitalisera och mata in data för särskilda arkeologiska utredningsområden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna på ett sådant sätt att de blir tillgängliga direkt från ArcMap via hyperlänk. Syftet förändrades dock något med tiden så att det istället blev att skapa ett Inmatningshjälpmedel i form av en applikation.Arbetet med att skapa polygoner av utredningsområden grundar sig på så kallad skärmdigitalisering, och någon högre noggrannhet krävs alltså inte. Att koordinater och annan spatial information kan erhållas ur varje polygon får anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet består av en Feature Class, samt nio stycken så kallade Object Classes. För att begränsa möjligheten att mata in data på fler än ett sätt, har vi använt domännamn i geodatabasen.

Metadata är en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan användaren på ett enklare och effektivare sätt hitta de data som är intressant för just honom eller henne. Länsstyrelsen i Västmanland har stora mängder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska områden. Dessa geografiska data och dokument lagras på servrar och är tillgängliga för handläggarna (användarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GisMeta, ska börja användas.

Vi blir allt mer beroende av informationssystem och den information de producerar. Detta medför ett ökat behov av att denna information är av hög kvalité. Om det är tveksamhet vilken kvalité det är på in- och utdata söker vi ytterligare information för att bli övertygade. Olika krav ställs på informationssystemen för att användarna och system skall fungera tillsammans på ett tillfredställande sätt. Genom systemförvaltning finns möjligheter att påverka förutsättningarna för användarna att skapa data men hög kvalité.

Högskolan i Gävle har inget gemensamt system för tjänsteplanering. Processen är ineffektivt och innefattar ifyllandet av Excel-ark. Detta arbete omfattar designen och skapandet av ett tjänsteplaneringssystem åt en tjänsteplanerare vid HiG. Det som efterfrågades var ett system som är smidigare och ger möjlighet att överblicka det som planerats. Systemet behövde bara stödja en användare.

Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell Inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Vid diagnostisering av hjärtsjukdomar används ofta ekokardiografi för kartläggning av hjärtats storlek, funktion och blodflöde. Dessa undersökningar utförs dagligen på Fysiologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Idag sker Inmatning av undersökningsvärdena manuellt och sparas i pappersarkiv.Målet med detta projekt var att skapa en databas som tar hand om dessa värden och effektiviserar det dagliga arbetet. Detta projekt är en fortsättning på ett tidigare projekt från 2012, vilket inte kunde avslutas i tid. Databasen har skapats i databasprogrammet FileMaker och har till stor del utformats efter en modifierad version av den kravspecifikation som sattes upp i det tidigare projektet.Projektet resulterade i en databas som för närvarande går under namnet CardioEchoBase (CEB) vilken uppfyller alla de krav som ställdes förutom automatisk importering av värden från ultraljudsmaskiner. .

Vårt examensarbete innebar att skapa ett system för digital lagring av trafikolyckor som inträffat i Kiruna centralort. De dataprogram vi använde oss av var ESRI Arc-view, Microsoft Access och Excel. Arbetsgång: Vi använde oss av Kiruna kommuns databas över vägnamn som via en länk kopplade ihop programmen Arc-view och Access. Alla vägnamn kommer därmed att finnas tillgängliga i Access databasen. Varje trafikolycka tilldelas ett unikt diarienummer vid Inmatning i Access.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och identifiera funktions- och designprinciper för en ny typ av webbaserat system, Designbank. Systemet kom att bestå av en webbplats och ett verktyg vars uppgift var att generera den nödvändiga programmeringen vid skapandet av en dynamisk webbplats. För att utmärka sig från konkurrenter så beslutades Designbank drivas som en webbyrå för frilansdesigners. En layout för webbplatsen designbank.se byggdes med hjälp av en teoretisk ?verktygslåda? som kom att bestå av i litteraturen funna teorier för användarvänlighet och genredesign.

Detta examensarbete har genomförts på begäran av byggnadstekniska byrån i Uppsala. Företaget behöver en ny beräkningsmall med vindlastberäkning för väggar och olika taktyper enligt Eurokod.I dagsläget använder företaget en beräkningsmall som är baserad på gamla normer enligt BKR. Dessa normer kan dock inte användas längre enligt nya bestämmelser inom branschen. Enligt de nya bestämmelserna bör dessa vindlastberäkningar genomföras med hänsyn till Eurokod i framtiden.För att kunna beräkna vindlasten enligt Eurokod och effektivisera beräkningsgången har man utvecklat en beräkningsmall baserad på Eurokod. Alla nödvändiga parameterar enligt standarder har använts i beräkningsmallen och användaren tillåts genomföra en snabb och enkel Inmatning av projektmått för att på ett automatiserat sätt genomföra belastningsanalysen.

Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell Inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Junttis Åkeri AB i Övertorneå är ett entrepenadföretag som bland annat har ett antal timmerlastbilar. Körsträckan för en lastbil som går i skiftkörning kan vara 1500 mil i månaden och med en dieselförbrukning på uppemot 5 liter per mil är bränslekostnaderna en stor utgiftspost som varje åkeri noga bör följa upp. Junttis ville därför ha hjälp med att ta fram och installera ett dataprogram för att följa upp sina fordons bränsleförbrukning i syfte att minska deras bränslekostnader. Denna rapport beskriver design och utförande från kravspecifikation till färdig lösning av en sådant program. Programmet skulle medge Inmatning av data från körjournaler varefter olika rapporter i form av till exempel diagram skulle kunna tas fram och skrivas ut.