Detta arbete behandlar kalvhälsa och då fokuserat på uppfödning i kalvhyddor, vilka står utomhus. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt studiebesök på olika gårdar i Skåne med kalvhyddor som Inhysningssystem till sina kalvar. Lantbrukarna intervjuades om vad de tyckte var deras kalvhyddors för- och nackdelar. Även olika fabrikat av kalvhyddor beskrivs..

The Swedish ostrich production started about thirteen years ago and still there are no Swedish recommendations regarding ostriches? space requirements. The European Council give recommendations and the Swedish Board of Agriculture (SJV) has a proposal, but so far the producers follow Danish regulations regarding space requirements. The Swedish Animal Welfare Agency are about to set standards for the ostriches? space requirements, and therefore the Swedish ostrich producers, together with The Federation of Swedish Farmers (LRF) ask for a scientific background to these decisions. This thesis is a preliminary study at the prospect of a future experiment on which factors important for ostriches? space requirements and welfare will be examined more thouroughly.

En kalv som får en dålig uppväxt löper större risk för att drabbas av sjukdomar och därför producera mindre mjölk när den blivit ko. Målet med den genomförda studien har varit att genom kvalitativa djupintervjuer med lantbrukare försöka påvisa skillnader i Inhysning och skötsel av kalvar på olika gårdar. Den givna mallen för kalvskötsel känner de flesta lantbrukarna till. Med detta arbete skall det klargöras om denna mall följs. Vi ville således undersöka om det finns fler aspekter vad det gäller kalvhälsa än exempelvis miljö, utfodring och byggnader.

Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta är den primära patogenen ett virus och den påföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota även BRSV. Genom en ökad förståelse för biosäker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ålderssammansättning påverkar smittrycket och luftvägshälsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

The purpose of this literature review was to investigate how the rearing systems influence the behaviour of dairy calves. Calves are social animals that form groups within the herd where play and social licking between calves are important social activities. Suckling is a complex behaviour and essential for the calf's survival. In the modern rearing systems the calf is usually separated from its mother soon after birth. Calves are then kept in individual pens, group pens or, more rarely, with a foster cow.

Bakgrund: Hästar tillbringar större delen av sin tid i hage eller stall och här sker många skador, vilket är negativt för hästens välmående och välfärd. Det finns så vitt jag känner till ingen systematiserad forskning om Inhysningsrelaterade skador i Sverige. Syfte: Att ta reda på var hästar skadar sig och varför de skadar sig, för att kunna förebygga dessa skador. Metod: Hästägare från många olika discipliner vars hästar skadat sig i stall eller hage de senaste tio åren intervjuades om skadescenarier, behandling, konvalescens och utgång. Resultat: Sexton hästägare intervjuades om sammanlagt 24 hästar. Skadorna uppstod i de flesta fall i hagen (20/24). Den vanligaste skadeorsaken var staket (8/24), följt av annan häst (5/24) och vasst föremål (2/24). I stallet orsakade boxvägg (1/24), boxdörr (1/24) och uppbindning/stallgång (1/24) skador.

The purpose of this degree project is to investigate how horse keepers reasons about horse keeping and how the horse keeping looks like today. It is interesting to compare modern horse keeping with ancien recommendations and how the horses were kept then to understand how much in the horse keeping today that is based on traditions instead of research and science. The degree project was based on data from interviews of 52 horse keepers in five different municipalities. All interviews have been based from the same questionaire about how there horses are kept today, what they think about different housing systems, how they think horses will be housed in the future and what problems they think are the biggest in horse keeping today. The results shows that single boxes indoors are the most frequently used housing system today.

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som används inom de båda systemen är des-amma, dock skiljer sig utformningen av Inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket ställer olika krav på djuren. Hälsoproblemen i de olika systemen skiljer sig även åt. Där genotyp-miljösamspel förekommer och är starkt, rangordnas djuren olika med avseende på avelsvärde beroende på om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. Där samspelet inte förekommer eller är svagt, rangeras djuren lika i bägge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

The avowed aim in this project was to see how the Swedish egg production is today. My first question was if the Swedish egg producers egg production turn a profit. I have done five after calculation at five different egg producers with different systems from case to case. The difference has been the living system, the fodder and the egg price. They made a report in Uppsala, Sweden (Hoffman & Andersson, 1996), where the look forward to a Swedish cage ban and made calculations after that coming ban. After that they lift the Swedish ban of cages and the egg producers could invest in new cages who called the decorated cage.

Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisning. Fixeringen innebär att suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren.

Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa några olika Inhysningsformers påverkan på unga kalvar. Arbetet ämnar till att förklara vikten av kalvars tillväxt, hälsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre Inhysningsaspekter upp. Dessa är Inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om Inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

Idag är det vanligaste Inhysningssystemet ett traditionellt stall med boxar och spiltor. Förutom detta system finns det även andra system som skulle kunna vara av intresse för hästägare som funderar på att bygga nytt eller bygga om befintligt stall. För att ge en helhetsbild av de olika Inhysningssystemen så tas regler för dessa upp. Även en beskrivning av vad varje Inhysningssystem innebär och enkla skisser på planlösningarna för att lättare se hur systemen ser ut och fungerar finns med i arbetet av samma anledning. I en tidigare undersökning i ämnet hästhållning och Inhysning av häst framkom att de flesta av hästhållarna hade ett traditionellt stall med boxar och spiltor.