Sök:

Sökresultat:

29 Uppsatser om Inhysning - Sida 2 av 2

Hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet hos friska hundar : en jämförelse mellan olika raser och kliniska situationer

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Fixering av suggor ? så påverkas välfärd och smågrisdödlighet

Piglet survival is a problem of great significance in pig production, affecting both animal welfare and economic aspects negatively. In Sweden it is illegal to use farrowing crates for sows on regular basis. To encounter this problem there is a proposal of an animal welfare program to allow the use of crates for sows during, and a number of days after, farrowing. The proposal aims to reduce piglet mortality and improve pig welfare. This present review aims to analyse how crating affects the welfare of sows, gilts and piglets as well as piglet mortality.

Könssorterad sperma för ökad lönsamhet i mjölkproduktion : är könssorterad sperma ett alternativ?

Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigkalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.

Miljöns inverkan på hälsa och välfärd hos ekologiskt hållna grisar

Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthålligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren på ett sådant lantbruk har man ambitionen att hålla hög nivå av hälsa och välfärd. Ett av de främsta målen är ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende. Det fria levernet har både positiva och negativa konsekvenser för djurens välmående. Syftet med det här arbetet är att redovisa och diskutera hälsa och välfärd i ekologisk grishållning med ambitionen att reda ut rådande situation och utsikter för framtiden. I dagens läge verkar ekologiskt hållna grisar få sina beteendemässiga behov tillfredställda i högre grad jämfört konventionellt hållna. Bland annat ses stabilare temperament och färre problembeteenden.

Utformning av ett graderingssystem för bedömning av bogsår på gris

Bogsår sänker välfärden för de grisar som drabbas av det. Bogsår har blivit ett uppmärksammat djurvälfärdsproblem och branschen försöker jobba förebyggande för att minska förekomsten av dem. Bogsår kan liknas vid trycksår hos människa och drabbar främst suggor under laktationstiden då de ligger ner mycket. Det råder oenighet i hur bogsår utvecklas. Vissa studier visar på en utveckling där såret startar med att epidermis skadas.

Uppfödares syn på inridningshästar i grupphållning : enkätundersökning

The horses? natural behaviour is easier to satisfy in a loose-housing system than housed in a traditional box. Law?s and science suggest that we should house horses in loose-housing, which improve the horse possibility to perform natural behaviours, to interact socially with other horses and to have more possibility to movement. It?s more timesaving in a working population aspect and a economic gain in materials. We noticed that it?s different opinions about what people in the horse society thinks about having youngsters housed in a loose-housing system.

Lösdrift : ett alternativ för framtidens ridskola?

Box- och spiltstallen uppkom under militärtiden, de har sedan följt med till dagens samhälle och klassas som det traditionella Inhysningssystemet. Box- och spiltstall är det vanligaste Inhysningssystemet som används på svenska ridskolor. Under senare tid har fler Inhysningssystem börjat komma fram, så som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift är lämpligt som Inhysningssystem på ridskola. De tycker att det inte är tillräckligt säkerhetsmässigt och att ridskolan ska stå tillgänglig som fritidsgård för eleverna, vilket de inte anser är möjligt med lösdrift som Inhysningssystem.

Avvänjningsmetodens påverkan på fölet : en naturligare avvänjning för ökat välmående

Den naturliga process där stoet avvänjer sitt föl strax innan hon ska föla igen ger den unga hästen möjlighet att gradvis ändra sitt val av föda och mogna till en självständig individ. Den tidigare och mer abrupta avvänjningen som ofta sker av domesticerade hästar är mycket stressande för fölet. Negativa effekter som kan ses är en ökad skaderisk, försämrat immunförsvar och utveckling av onormala beteenden som stereotypier. Eftersom hästägare och uppfödare vill ha friska och sunda hästar är det viktigt att börja med en god välfärd för fölet som kan ligga till grund för den framtida hästens välmående. Det finns i dagsläget studier som redovisar avvänjningsmetoder som orsakar fölet mer eller mindre stress.

Aktivitet, läggnings- och resningsbeteenden, tillväxt samt renlighet hos kvigor i liggbås respektive djupströbäddsbox :

The aim of this study was to compare activity, lying down and getting up behaviour, weight gain and cleanliness in heifers in cubicles versus on deep-litter. The study was conducted from autumn of 2005 until autumn of 2006 in a commercial organic dairy herd with 340 cows. In 2005 the farm rebuilt half of the young stock accommodation from deep-litter pens to cubicles. The experiment used 150 heifers of the breeds Swedish Red, Swedish Holstein and crossbreeds between these, all born on the farm. The animals were divided into three blocks based on breed and within each block they were sorted after increasing age. The youngest heifer in each block was randomly allocated to one of two groups, cubicle or deep-litter pen.

Miljö och välfärd, för såväl djur som skötare i olika inhysningssystem för tjurar

Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika Inhysningssystem för växande tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra Inhysningssystem. Även säkerheten för djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med gummibelagd spalt.

Fjäderplockning hos värphöns och dess relation till beläggningsgrad i olika inhysningssystem

Majoriteten av alla dödsfall hos värphöns beror på fjäderplockning med efterföljande kannibalism. Fjäderplockningsbeteendet innebär ett mycket stort problem för äggnäringen eftersom det både påverkar fåglarnas välfärd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt äggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fåglar vars fjäderdräkt förstörts kräver mer foder för att bibehålla normal kroppstemperatur. Fjäderplockning är ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrågan på billiga ägg ökar tvingas lantbrukarna hålla fler fåglar på samma ytor.

Utvärdering av wellpappsströ avseende gödselvolym, ströåtgång, arbetstid och ekonomiskt utfall

REFERATI tusentals år har hästen varit nära människan och tjänat som krigs-, arbets- och sportdjur. När hästen domesticerades för tusentals år sedan begränsades dess tillvaro till mindre utrymmen för att vara lättillgängliga. Hästen ska ha tillgång till en ren och torr liggplats som dagligen rengörs. De vanligaste strömedlen är spån, halm och torv. På senare år har det kommit fram nya strömaterial av restprodukter från pappersindustrin.

Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sällskapskaniner

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sällskapsbruk. Dagens sällskapskanin härstammar från den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sällskapskaninens beteenden är mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen är ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad använder den europeiska vildkaninen hålor under marken. Dessa hålor gräver kaninerna själva och hålorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.

Utvärdering av strömaterial av restprodukter från wellpapp

SUMMARYFor thousands of years horses have been at people's side. They have been used for transportation at war, to save time, manpower and money. For practical reason, man has forced the horses into narrow spaces. Stabling includes factors as feeding and bedding. In the boxes the bedding materials must be kept clean and maintain good hygiene.

<- Föregående sida