I detta examensarbete undersöks hur Informationstavlor vid Volvo PV AB, motor, Östra fabriken, Skövde påverkar montörerna som arbetar där i deras arbete. Uppdraget som undersökaren fick av Volvo var att undersöka vilken betydelse de Informationstavlor som sitter vid varje modul/arbetsstation spelar i det dagliga arbetet. De här Informationstavlorna visar hur många motorer som ska produceras per vecka. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ intervjubaserad undersökning, med 24 deltagande montörer.Resultatet visar att den information som fås via tavlorna är av stor vikt och behövs i någon form. Det finns dock vissa betydande brister som påverkar montörerna negativt på olika sätt.

Tjugotre kyrkogårdar och begravningsplatser har studerats med avseende på den information som delges besökaren. Huvudmålsättningen har varit granskning av de Informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogårdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt då platserna valts med ett rimligt avstånd från Lund och konsekutivt då valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogård eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens målgrupp utgörs inte endast av de som vistas där i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna på en kyrkogård delas in i två grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, släktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportsträcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lätt att navigera och finna vidare information på och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare är en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras är frågeställning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. Särskilt fokus har lagts på hur det för begravningsplatser så signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. Utifrån kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgänglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har någon form av planskiss. Två av dessa var i så dåligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av Informationstavlorna bedömdes som ändamålsenliga utifrån sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller två kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta där, förstå områdets värden, uppleva området och kontakta och på så sätt kan Informationstavlornas totala meningsskapande i förhållande till platsen utläsas. En metodologisk svikt föreligger då insamling av data skett från ett begränsat område(västra Skåne)..

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

SAMMANFATTNING Det borde vara en självklarhet att alla barn har någonstans att leka oavsett om de har någon funktionsnedsättning eller inte. Man pratar idag mycket om tillgänglighet men min uppfattning är att det då oftast handlar om de vuxna. Vart tog barnen vägen i denna diskussion? Det finns krav på att lekplatser skall göras tillgängliga, men hur? Det är denna fråga som jag kände mig lockad att söka svar på och som är huvudsyftet med denna rapport. Det finns lagar och förordningar som ställer krav på lekplatsens tillgänglighet. Dessa är FN:s standardregler, FN:s konvention om barns rättigheter och Boverkets föreskrifter.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Boglundsängen, ett tätortsnära naturreservat i Örebro. Boglundsängen ligger cirka två kilometer norr om Örebro centrum och är ett öppet våtmarkslandskap med ett rikt fågelliv. Det fanns en önskan från kommunen om att förbättra tillgängligheten till området och på så sätt locka dit fler människor. Boglundsängen ligger nära bebyggelse och skulle kunna ha ett stort värde för de boende runtomkring. Men trots det centrala läget är det inte många människor som använder området idag och få örebroare vet om att det finns.

Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner.

Denna rapport handlar om hur den störningskänsliga trafiksituationen i Stockholm kan förbättras med information till trafikanterna via VMS-skyltar. Med VMS-skyltar menas Informationstavlor på vilka det är möjligt att variera meddelanden. Vägverket Region Stockholm installerar i år (2001) en vägtrafikcentral (VTC) för att underlätta störningshanteringen vid incidenter i vägnätet. Inom en snar framtid ska Vägtrafikcentralen kunna styra tändningen och släckningen av skyltarna, och för detta krävs handlingsplaner som talar om vilken informationsstrategi som är lämpligast. Syftet med examensarbete var att ta fram dessa handlingsplaner.