I dagens medielandskap lever många människor en stor del av sitt liv genom digitala medier, något som även påverkar skolvärlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lärarrollen och svenskämnet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med medie- och Informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medieråd. Syftet med studien är att genom svensklärarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstå den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskämnet. Min hypotes är att dagens lärare behöver öka sin medie- och Informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.

Our society has become increasingly digitized, and all around us information flows constantly. Knowledge about valuing different sources of information, and not least the information itself, are becoming increasingly important. Media and information have come to play a big role in our society, and knowledge of media and information literacy becomes important to learn in school. High school students are at the beginning of their adult lives as educated citizens.In this study, we measured high school students experience of media and information literacy, during their three years in high school. Students answered a questionnaire, with questions based upon theoretical concepts in media and information literacy.

Online social networks are a natural part of the lives of today?s western youth. Media and information literacy is a central part of research in Library and Information science and until now there has always been more focus on these subjects in a learning context rather than in an every day life context.The aim of this study is to further examine how adolescent boys value and trust the information they receive via Twitter in their personal lives, and how this effects their view of their environment. The study was done with a qualitative method, where we conducted interviews with six boys who were all born in 1997. The results showed that they knew how to react critically to information on Twitter.

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet.Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

The purpose of this study was to investigate what knowledge 16 year old highschool students have when it comes to text- and imageposting on social media and how they act on the basis of their skills and attitudes on text and image publishing. An important aspect of this was to investigate the impact of young people 's identity in relation to text- and image posting on social media as this according to research is a big part of what motivates young people in their everyday practices (Buckingham, 2008). The essay questions was , What is young people?s experience on posting text- and image on social media? How aware are young people at the pros and cons on posting text and images on social media? What are young people's attitudes about text and image posting? And how do young people act on the basis of experience , awareness and attitude? Which role plays identity in their actions? To seek answers to my questions and achieve the aim of the thesis was conducted three semi-structured focusgroup interviews in collaboration with two high schools. The results have been reported, interpreted and analyzed by pattern-seeking. The theoretical framework used in this paper is the research and theories of primarily media researchers who have distinguished themselves in the Media and Youth research, For example, Ulla Carlsson, David Buckingham, Sonia Livingstone and Kristen Drotner.