Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till Infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre Infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till Infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre Infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner. Arbetet är ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, värdiga och funktionella Infarter..

Syfte: Syftet är att undersöka om vanliga procedurer inom intensivvård medför smärta och obehag samt om det finns ett samband mellan patientens grad av smärta och obehag. Bakgrund: Sjuksköterskor har med sin vårdvetenskapliga utgångspunkt en viktig roll i att lindra lidande, främja välbefinnande och minska obehag. Studier har visat att sjuksköterskor underskattar patientens smärta vilket kan tänkas grunda sig i bristande kunskap om vilken rätt till inflytande i behandlingen patienten har. Då patienten känner trygghet med personalen kan välbefinnandet öka. Design: Kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design samt hypotetisk-deduktiv metod.

Luleå är beläget vid kusten i Norrbotten. Det flacka älvlandskapet och centrums läge på en halvö medför att den visuella kontakten med vatten är god. Det geografiska läget medför att Infarterna huvudsakligen koncentreras till två vägar: Älvbrovägen och Bodenvägen. De båda Infarterna löper genom natur med vitt skilda karaktärer; den första genom mager tallhed och ondulerande sanddynor och liten kontakt med omgivande bebyggelse, den senare genom moränmark med blandskog och björkbestånd, vikar, områden med storhandel och i närheten av bostadsbebyggelse. Det som är gemensamt för de båda Infarterna är att det finns ett behov av att bryta av monotonin i trafikantupplevelsen och förbereda resenärerna på mötet med staden. Här fann jag möjligheten att gestalta för resan från ett mörkt landskap till den upplysta staden.

Att färdas med tåg är idag ett vanligt sätt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi får beror på vad vi ser utanför fönstret och kan således påverkas av hur miljön är utformad. Städer kämpar ständigt för att bli attraktiva. Vanligt är att Infarter från bil-vägen planeras för att ge ett bra välkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. När man istället passerar en stad i ett tåg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre Infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats.

Det här arbetet handlar om järnvägsnära gestaltning. I samhället harinställningen till järnvägen och dennas omgivningar växlat från attligga i fokus under slutet på 1800- och början på 1900-talet till atthamna i skymundan på 1960-talet på grund av bilens framgångar.Under denna tid sparades det in mycket på järnvägen vilket har sattsina spår ända fram tills idag. I planeringen för framtiden är järnvägenåterigen aktuell att diskutera, nu som en viktig del i uppfyllandet av Dettransportpolitiska målet .För att uppnå det nämnda målet måste tågtrafiken bli en naturligaredel av ett ökat kollektivt resande. Tågtrafiken är idag marknadsstyrdoch det är därför viktigt att sätta resenärens upplevelse i fokus, föratt kunna förbättra tågtrafiken och för att göra järnvägen till ett merattraktivt och användbart transportmedel.Målet med det här examensarbetet är att skapa ett gestaltningsförslagsom förbättrar upplevelsen av omgivningen längs med järnvägsspåreti Tyringe, beläget i norra Skåne, med fokus på ett mer detaljeratförslag till förändring av Tyringe stationsområde. Syftet är attmed hjälp av gestaltningsförslaget undersöka problematiken kringjärnvägsarkitektur, för att där kunna skapa en attraktivare upplevelseför tågresenärer, förbättra ortens kvalitéer och bidra till uppfyllandetav transportpolitiska mål.