Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän.Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis..

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.