Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar Individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att Individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå.

Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar Individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om Individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse. För att kunna undersöka vad Individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur Individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet.

Syftet med denna uppsats är att belysa Individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är:Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och Individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur Individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på Individualiseringen, Allvin m.fl.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av Individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av Individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

This study deals with the way how people think about life after death from the perspective of individualization. Individualization is something that affects all aspects of society, especially inSweden, which is of the most individualized countries. It also affects how people think about their own death.I have compared what people think about life after death with five theologians who have different views; Per Block, Sallie McFague, Krister Stendahl, Maurice Wiles and Jürgen Moltmann.I have compared the difference between individualism and individualization, andformulated some problems regarding how to think of individualism in terms of good and bad. Finally, I have finally discussed how I think Svenska kyrkan, the Church of Sweden, should meet the individualization, individualism and people´s opinion about life after death.The main question of the essay is partly unanswered because there is very little material and studies made about life after death contra individualization. One conclusion of my study, however, that I have reached is that people are allowed to choose freely nowadays, and that leads to a big difference in the system of beliefs.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet.

Bakgrund: Individualiseringen är något det talas om alltmer i dagens samhälle, men som samtidigt är vetenskapligt omtvistad, vilket visar på någon typ av paradox. Denna studie tar utgångspunkt i Individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den påverkat framställningar i samhällskunskapsböcker. Därmed prövas också teorin om läroboken som ett snabbföränderligt medium när det gäller politiskt laddade frågor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning läroboksframställningar påverkas av samhälleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen är en sådan typ av fråga som kan påverka framställningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framställningar av arbetsliv och näringsliv i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument används dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, två utgivna ca 1990, två utgivna ca 2000 och två utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har påverkat framställningar i läroböcker.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och Individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Föreliggande studie syftar till att studera hur några lärare individualiserar matematikundervisningen till varje enskild individ för att utveckla deras matematiska kunskaper i grundskolans tidigare år. Detta görs genom att observera och intervjua tre lärare i årskurs två och årskurs tre. Resultatet visar att den huvudsakliga Individualiseringen främst sker till elever som finner matematiken svår och till elever som arbetar med snabbt tempo och med stor förståelse till det matematiska innehåll som behandlas. Lärarna individualiserar matematikundervisningen genom att variera material och att anpassa återkoppling till den enskilda eleven..

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite närmare. Mitt syfte var att ta reda på hur två lärare ser på detta och om Individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i så fall hur. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, i det här fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i två klasser och intervjuerna gjordes med lärarna för dessa klasser. Genom att använda mig av de här metoderna så hoppades jag få en lite djupare kunskap om hur lärarna i min undersökning tänkte och arbetade.

Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, Individualiseringen samt arbetet med matematikboken.