Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av Incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av Incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av Incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer på ett bra sätt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen är att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att få till stånd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat på att det finns brister i en del rutiner på båda sidor av förhållandet.

En viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet är att rapportera in de tillbud, risker och olyckor som sker inom ett företag. Detta ökar riskperceptionen inom organisationen och hjälper till att få upp problem och brister till ytan. Den här rapporten ska förklara nyttan av en rapporterande kultur och visa att det finns en relation mellan antalet risker/tillbud och faktiska olyckor. Genom att granska de "nästan incidenter" som sker kan också antalet faktiska olyckor förutspås och därmed förhindras. Vidare ska de lagar som styr Incidentrapportering att klargöras och vilka myndigheter som ställer vilka krav. Det skall även poängteras att Incidentrapporteringen styrs av andra frivilliga faktorer såsom certifieringskrav, branschrekommendationer och den egna säkerhetspolicyn. I det här arbetet granskas särskilt incidentrapporter som behandlar brand och hur administrering och uppföljning av dessa går till. Uppdragsgivaren LKAB vill särskilt utreda möjligheterna till att rationalisera rapportering av brandincidenter.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor infördes har större krav ställts på individ och ägare till objekt avseende ansvar för brandskydd. I och med denna statliga målstyrning har den kommunala räddningstjänsten givits rätt att utöva tillsyn. Detta att jämföra med den föregående räddningstjänstlagen som istället gav räddningstjänsten rätt att gå brandsyn för att själva kunna dokumentera brandskyddet. I klartext innebär detta att sedan LSO (SFS 2003:778) trädde i kraft (första januari 2004) är verksamhetsutövaren själv som ansvarar för att brandskyddet är fullgott och att dokumentation för detta finns. Räddningstjänstens uppgift blir således att se till att detta efterlevs.

Denna rapport summerar ett kartläggningsprojekt av underhållsteknikers arbetsmiljö vid DynaMate AB i Södertälje. Projektet har löpt mellan augusti och december 2010 inom ramen för examensarbete inför en civilingenjörsexamen vilket motsvarar 30 högskolepoäng, 20 veckors heltidsstudier. Projektet begränsades fysiskt till att omfatta underhållsarbete av bearbetningsutrustning inom Scania CV AB:s transmissionsenhet. Projektet syftar till att belysa brister och tillkortakommanden inom arbetsmiljöaspekter och arbetsmiljöarbete samt resultera i förslag till förändringar. Underhållsarbete består av mindre och större arbetsuppgifter av såväl förebyggande som avhjälpande karaktär vid många olika typer av arbetsutrustning.