Inflammatory Bowel Disease hos häst är ett allvarligt tillstånd som kan ta olika uttryck, gemensamt är dock en inflammation i tarmen med svåra skador som följd. Olika etiologier har föreslagits, men det är troligt att immunsystemet har en avgörande roll i sjukdomsutvecklingen. I den normala tarmen utvecklar immunförsvaret tolerans mot kommensal mikroflora. En viktig pusselbit i den utvecklingen är aktiveringen av naiva T-celler till regulatoriska T-celler som dämpar immunförsvaret. De regulatoriska T-cellerna verkar suppressivt på T-hjälparceller via cytokiner och cellcellkontakt samt kan aktiveras centralt i thymus eller perifert, exempelvis i tarmen.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Forskningen om artificiella immunsystem försöker använda människans immunförsvar som modell för hur ett datorsystem på egen hand skall kunna försvara sig mot okänt inkräktande, till skillnad från traditionella antiviruslösningar som bygger på manuell detektion av nya virus. Denna uppsats hävdar att människans immunförsvar inte är någon relevant modell för ett artificiellt immunsystem som tillgodoser användarnas behov av säkrare datorsystem, eftersom det finns skillnader i hur datorsystem och människor principiellt fungerar.Ett antal hypoteser ställs upp som beläggs med data från den Immunologiska forskningen, Microsofts säkerhetsbulletiner, samt virusbeskrivningar från antivirusföretaget Sophos. Hypoteserna kopplas ihop i en slutledningskedja som visar att de hypoteser som relaterar till datorsystem, inte är förenliga med de hypoteser som relaterar till människans immunförsvar, om det artificiella immunsystemet skall tillgodose användarnas behov av säkrare datorsystem. Forskningen om artificiella immunsystem diskuteras, där de principer och antaganden som de olika lösningarna bygger på monteras ned genom att implicita inkonsistenser görs explicita. Uppsatsen avslutas med en belysning av varför hypoteserna egentligen går att belägga, där grundbulten är att människans immunförsvar skyddar behovet hos sin värd, den mänskliga individen, till skillnad från det artificiella immunsystemet, som inte är tänkt att skydda behovet hos sin värd, själva datorsystemet, utan snarare behovet hos användaren av datorsystemet..

Under dräktigheten modulerar embryot stoets immunförsvar på flera sätt för att undvika att stötas bort. Embryots invasiva trofoblaster är de enda trofoblaster som uttrycker så kallade major histocompatibility complex class I (MHC I). Invasiva trofoblaster bildar endometrial cups och därefter nedregleras MHC I, vilket bedöms vara viktigt för embryots fortlevnad. Endometrial cups utsöndrar även immunsupprimerande faktorer och kan påverka de maternella cellernas cytokinuttryck på flera sätt. Delade meningar råder om huruvida stoets immunförsvar går mot ett cellmedierat eller antikroppsmedierat svar under dräktighet.

Felint leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

Inflammatory bowel disease (IBD) är ett samlingsnamn för en grupp inflammatoriska tarmsjukdomar och en av de vanligaste orsakerna till kroniska mag-tarmsymtom hos hund. Orsakerna till IBD är inte helt fastställda men tarmslemhinnans immunförsvar, bakterieflora, genetiska faktorer och miljöfaktorer anses vara centrala för tillståndet. En av de mest utbredda uppfattningarna är att sjukdomen uppkommer som ett resultat av bristande Immunologisk tolerans som gör att immunförsvaret felaktigt går till attack mot harmlösa antigen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vilken roll Pattern recognition receptors (PRRs) har i IBD, hur tarmbarriären påverkar risken för sjukdomen, vilka förändringar av tarmfloran som setts hos IBD-hundar och hur floran påverkar sjukdomsuppkomst. Litteraturen menar att en defekt tarmbarriär är en av de nyckelfaktorer som hör ihop med IBD. Ökad permeabilitet i tarmen kan öka exponeringen, och därmed interaktion, mellan antigen och immunförsvar vilket inducerar inflammation. Oavsett om en defekt tarmbarriär uppkommer som en effekt av sjukdomen eller om det är en direkt orsak till IBD så är det troligen viktigt för att det ska bli kroniskt.

In theory, the logic behind partnerships is simple: All organisations have strengths, but no organisation has all the strength required to do everything. Triggered by global perspectives and challenged by sustainability objectives, the United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) in Rio de Janeiro in 1992 pointed out needs for corporate responsibility. In this conference, Private-public partnership, PPP, was identified as a potential way to work towards sustainability, especially as a way to emphasize a corporate responsibility commitment. Nowadays, organizations exist to satisfy the needs and interests of all their stakeholders, such as customers, markets, shareholders, as well as secondary stakeholders such as media, NGOs, and society at large. Addressing all stakeholders and working towards a sustainable business development makes PPP a potential solution, but also a source of challenges.

Symmetrisk Lupoid Onychodystrofi (SLO) är troligen en immunmedierad klosjukdom som kan drabba hundar symmetriskt på alla tassar. Vanligtvis börjar symptomen på en enda klo men sprider sig inom en kort tidsperiod vidare till fler klor. Hundar kan drabbas av SLO hela livet men symptomen börjar vanligtvis i 3-8 års ålder. Kliniska tecken på SLO är onychomades (klolossning) med återväxt av dystrofa (missformade) klor. Pulpan innehåller nerver och blodkärl, och när klokapseln lossnar lämnas den känsliga pulpan oskyddad vilket ofta leder till mycket smärta och hälta för hunden.