Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frågeställning var: vilka faktorer påverkar skolelevernas Idrottsvanor? Sedan undersöktes två stycken mer specifika frågor: Finns det några skillnader, när det gäller faktorer som påverkar skolelevers Idrottsvanor, beroende på hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frågeställning använde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i åldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass på samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den låg i ett område med svag socioekonomisk status och hög invandrartäthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor.

This master thesis examines sport habits among young people and a view of their future in sports. Research has shown that the majority of youth leave sport clubs during adolescence. The thesis questions were: How physically active are young people? Which sports do they practice? Regarding their future in sports, what kind of aspirations do the young people have? Are there any barriers that could complicate their involvement in these activities? These questions were examined by analyzing if there were any differences between boys and girls, youth in different grades and youth with Swedish or foreign backgrounds. Pierre Bourdieu´s theoretical framework about sports and economic capital has been used as a research framework.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jämföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hälsa samt ämnet idrott och hälsa. Jag har valt att fokusera mig på elever i nionde klass. För att uppnå mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hälsovanor, Idrottsvanor samt om skolämnet idrott och hälsa. Jag har gjort en kvantitativ studie där jag har genomfört en enkätstudie. De som har fyllt i enkäten är elever i nionde årsklass i både Sverige och Amerika.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

I vårt samhälle skiljer sig uppväxtvillkoren för barn och ungdomar mycket åt. Socioekonomiska förutsättningar påverkar barns liv och deras Idrottsvanor. Syftet med vår studie är att belysa på vilket sätt elever från två olika klasser och områden med olika social status, har för förhållningssätt till idrotten på fritiden kopplat till skolämnet Idrott och hälsa. Undersökningen genomfördes som två olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje område.

Studiens syfte är att undersöka om den relativa ålderseffekten (RAE) har någon betydelse gällande betyg i skolämnet idrott och hälsa bland pojkar och flickor. För att besvara syftet undersöker vi om det finns ett samband mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har, om någon förändring har skett över tid, samt om det finns skillnader i betyg mellan könen. Materialet består av 988 slutbetyg från årskurs nio i ämnet idrott och hälsa bland samtliga kommunala grundskolor i Helsingborgs kommun. Studiens metod är kvantitativ och med hjälp av korrelationsanalyser undersöks det om det finns ett samband mellan variablerna födelsekvartal och betyg. Resultat visar att det inte finns något statistiskt samband mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.Frågeställningar:- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden?3.