Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag använder celebrity endorsers i sina marknadsföringsstrategier. Vi valde att studera detta genom att välja tre svenska idrottsstjärnor i form av Susanna Kallur, Carolina Klüft och Kajsa Bergqvist. Vidare undersöker vi strategierna med hjälp av följande företag; AXA, HTH och V6. Valet av företag gjorde vi utifrån att de tre företagen med respektive atlet, är verksamma inom helt skilda branscher. För att få en ökad förståelse för användningen av celebriteter i marknadsföringsstrategier är uppsatsen utformad som en kvalitativ studie.

I samhället talas det idag mycket om överviktiga barn och dåliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin växer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lärare göra något åt denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra när timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vår studie om ökad fysisk aktivitet i skolan på grund av vårt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lärare.

Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Då det ständigt kommer nya tips om hur man skall förhålla sig till mat, måltider och kost ökaräven kraven på att vi människor måste bli mer kunniga inom området så att vi lättare kanförhålla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav på skolan att undervisa om hälsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lärare i hem- och konsumentkunskap, en lärare i idrott och hälsasamt tio elever ser på undervisningen om hälsa kopplat till kost. Syftet med denna studie är attundersöka elevers och lärares uppfattningar kring måltider och hälsa. Uppsatsen syftar äventill att undersöka om det finns något samarbete mellan ämnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hälsa då det kommer till undervisning om matvanor och hälsa.De resultat jag fått fram visar att läraren i hem- och konsumentkunskap lägger mer fokus påhälsa i samband matvanor än vad läraren i idrott och hälsa gör.