SammanfattningEfter att ha spenderat tid på att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar på sex och flertalet av dessa reklamer innehåller kvinnliga modeller som i stor utsträckning objektifieras. De reklamer som vi tyckte tydligast bröt mönstret från att objektifiera kvinnan enligt de traditionella normerna var de reklamer där idrottstjejer representerade företag och produkter. Denna typ av reklamer har enligt oss ökat de senaste tio åren och idag är det vanligt att se ett välkänt ansikte på en framgångsrik idrottstjej göra reklam för diverse produkter på TV. Det vi fann intressant att undersöka var således att ta reda på om idrottstjejernas genomslagkraft i reklam har ökat under de senaste tio åren, vilken kvinnoroll de symboliserar i reklam samt om användandet av framgångsrika kvinnliga idrottare har påverkat den traditionella kvinnobilden i reklam. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och i så fall hur svenska Idrottskvinnors framgångar och användandet av dem i reklam har påverkat den traditionella kvinnobilden i reklam.

Purpose/Aim: The aim of this thesis was to study the construction of gender and to compare Media?s portrayal of male and female athletes.Material/Method: 140 articles covering seven famous Swedish male and female athletes were selected from two Swedish newspapers (Aftonbladet and Expressen). The articles has been analysed within the frames of Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis.Main results: Male athletes are often described in powerful ways and are framed as being strong and successful. Skills and strengths of women athletes are often devalued in comparison to standards of hegemonic masculinity and self-control. They are often framed as women and girlfriends in advantage of the fact that they are athletes..

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitIdrottskvinnor med ätstörningar.? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra.

SammanfattningElitaktiva Idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge. Frågeställning:·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor? MetodIntervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år.

SammanfattningElitaktiva Idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge. Frågeställning:·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor? MetodIntervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år.

Svenska fotbollförbundet är numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benämns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). Frågeställningen fokuserar på tjejers tal om sig själva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag använder är Robert W.