Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt Idrottsgymnasium eller riksIdrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.Valet av Idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksIdrottsgymnasium än vid val till lokalt Idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av Idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen .

Den totala risken att drabbas av skador för idrottare är hög. Flera studier har visat att skador är vanligt inom friidrott, längdskidåkning och orientering och skadorna är framförallt av belastningsrelaterad karaktär i nedre extremitet. Det förekommer att många tränar trots smärtan och ett vanligt uttryck inom elitidrotten är "no pain, no gain" vilket innebär att för att nå toppen får man räkna med smärta. I Sverige finns speciella gymnasier för ungdomar som vill träna för att nå yttersta eliten inom sin idrott. Syfte: Syftet var att undersöka träningsvanor, förekomsten av skador samt hur vanligt det är att träna trots smärta hos ungdomar vid Idrottsgymnasium för friidrott, längdskidor och orientering.Enkäter delades ut vid två olika Idrottsgymnasium, ett för friidrott och ett för skidor - och orientering.

This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that I´ve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students.The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays.

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tanke bakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för att eleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet så ökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program, men hur blir det för de elever som läser på ett Idrottsgymnasium? Genomsyras deras utbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom att observera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever.

Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-?gymnasium?. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview.

Den här uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och föräldrar tycker. Syftet med denna undersökning är att studera om verksamheten vid ett fristående gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förväntningar som ledare, elever och föräldrar har. Undersökningen är gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. Två intervjuer gjordes med personer som är ledare eller lärare, nio med elever som går utbildningen och sju föräldrar som har barn i utbildningen.

Tonåren är en period av såväl psykisk, fysisk som social förändring. Levnadsvanorna förändras under ungdomsåren och matvanorna tenderar att bli sämre. De ungdomar som flyttat hemifrån inför gymnasiet har visat sig vara en särskild riskgrupp för bristande kosthållning. För idrottande ungdomar är det extra viktigt med en god kosthållning som täcker det ökade energibehov som följs av en hög träningsdos. Flera studier framhåller att hälsofrämjande insatser för bättre matvanor bör introduceras redan i ungdomsåren för idrottare.Studiens syfte var att beskriva måltidsordning, livsmedelsval samt alkoholvanor bland handbollsungdomar som går på ett Idrottsgymnasium med nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) i Västra Götalandsregionen.

InledningDet är inte alltid lätt att som förälder till elitaktiva idrottsungdomar, hitta balansen mellan att vara engagerad i sitt barns idrottande och samtidigt inte utsätta sitt barn för negativ press. Trots denna svårighet finns det många bra idrottsföräldrar som är engagerade och inte utsätter sitt barn för press. Utan föräldrarnas insats skulle barn- och ungdomsidrotten knappt finnas, för det föräldrarna gör, inte bara för sina barn utan även för klubben, är väldigt viktigt. Föräldrarna skjutsar till träningar och matcher, de betalar utrustningen och medlemsavgifter, samt ställer upp och jobbar med olika saker för att samla ihop pengar till laget.Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att kartlägga elitsatsande ungdomars inställning till föräldraengagemang.Frågeställningar:1. Vad innebär föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar?2.

Sverige har sedan början av 1900-talet tillhört världseliten inom längdskidåkning och har under åren tagit 27 OS-guld. Enligt den senaste litteraturen har utvecklingen av skateteknik bland annat utgått från de ledvinklar som skapas i samband med skateskären. Där anges att ankelvinkelns dorsalflexion är viktig för att få den största kraften rakt ner i skidan. Trots att det har uttryckts i officiella skateteknikinstruktioner att skidåkare bör ha god ledrörlighet i ankelleden saknas idag forskning som styrker det. Syftet med studien var att, genom en pilotstudie, studera betydelsen av ankelvinkels dorsalflexion vid skateskidåkning, långa jämfotahopp och diagonalhopp.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett Idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna.Frågeställningar:? Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de två lärarna i idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa?MetodUndersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett Idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett Idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett Idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett Idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett Idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.