Syftet är att, baserat på empiriska studier, formulera Hypoteser kring karaktärsdragen i bemanningsföretag. Detta genom att undersöka de anställdas upplevelse av arbetet, varför de har sökt sig till ett bemanningsföretag samt hur de ser på sin framtid inom företaget. Undersökningen är hypotesskapande genom en enkätundersökning som skickats ut till 103 konsulter i tre bemanningsföretag. Studien har resulterat i sex stycken Hypoteser kring karaktärsdragen i de undersökta bemanningsföretagen..

Sociala bedömningar gör människor dagligen. Det klassiska sättet att studera attribution har varit att dela upp beteendet i inre och yttre orsaker. Informationsmängden påverkar bedömningen och kan spegla stereotypiska uppfattningar. Normer finns överallt i samhället och påverkar sociala bedömningar. Studiens syfte var att se hur gymnasieungdomar bedömer en människa som förtalar en annan människa.

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre Hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa Hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa Hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår.

Arbetets syfte är att undersöka berättelseformer i datorspel baserade på tillämpningen av sceneri, avgränsat till spelarens uppfattning av tid och plats. Utifrån de svårigheter som förknippas med framställningen av naturligt förfall och framställningen av teknologiska möjligheter har två Hypoteser formulerats; då att spelaren främst skapar sig en uppfattning om spelets tidsperiod utifrån upplevt artificiella objekt, samt att spelaren främst skapar sig en uppfattning om spelets verklighetsförankring utifrån spelets miljö. För undersökningens syfte har en virtuell miljö framställts i tre olika versioner, de två första avsedda att testa arbetets Hypoteser avskilt, den senare avsedd att testa båda i samma miljö. Undersökningen har skett genom testspelning av dessa av totalt 30 testdeltagare. Undersökningens resultat styrker arbetets Hypoteser, då den första i högre grad än den andra, men påvisar även svårigheter förknippade med sammanförandet av de metoder som tillämpats..

Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande irevisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernaskönsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år somförtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevaldarevisorerna och de sakkunniga biträdena.Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin harvi skapat olika Hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp avstandardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi intestatistiskt kunnat säkerhetsställa våra Hypoteser genom test i SPSS, har vi iställetstuderat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testavåra Hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler harnågon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa Hypoteser i några fall ej bör förkastas.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två Hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa Hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det är som styr revisionsbyråernas val av nyutexaminerade studenter, detta får vi fram genom våra Hypoteser samt genom att få fram en profil på nyanställda revisorsassistenter. Vi kommer dessutom att ta fram en profil på sista års studenter på ett civilekonomprogram med inriktning mot revisor/controller. Dessa profiler kommer vi sedan att jämföra med varandra. Jämförelsen gör att vi kan se om det finns likheter/olikheter mellan grupperna. Om studenterna så att säga uppfyller det som revisionsbyråerna efterfrågar.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om det finns några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar risk. För att uppnå detta syfte har två Hypoteser formulerats som behandlar mäns och kvinnors inställning till risker kopplade till omvårdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa Hypoteser baseras i första hand på tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och män har olika syn på risk och att de fokuserar på skilda saker när de ombeds definiera risk. Den metod som använts är en kvantitativ metod baserad på en postenkät som skickades ut år 2008 och som ingår i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.

Syftet med vår uppsats har varit att beskriva och analysera brottsstrukturen vid anmälningar gjorda av revisorer.Med utgångspunkt från bestämmelserna som reglerar revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott, FAR: s modell om hur revisorn bör agera vid misstanke om brott och våra teorier har vi skapat en egen hypotesmodell. Modellen beskriver förhållandena som vi grundar våra Hypoteser på.Undersökningen genomfördes som en mindre tidsseriestudie och baserades fullständigt på sekundärdata. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie. Insamlade data omvandlade vi till information som tillsammans med ett Chitvå-test används för att besvara våra Hypoteser.I analysen kunde vi konstatera att revisorerna har fått en ökad förståelse för hur de ska agera vid misstanke om brott men trots det så är antalet anmälningar från deras sida få i förhållande till andra anmälare. Vi fann även att visa revisorer anmäler felaktigt och att flertalet anmälningar avser bokföringsbrott..

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings Universitetet, Campus Norrköping. Examensarbetet är ett resultat av en undersökning, sammanställning och analys av insamlat data som bygger på ett webbaserat frågeformulär om simulering inom svenskt näringsliv.Syftet med undersökningen har varit att ta reda på i vilken omfattning, hur och när simulering (händelsestyrd simulering) används inom svenskt näringsliv. Även de tekniker och metoder som förekommer vid de olika aktiviteterna och som används i ett simuleringsprojekt har undersökts. Sammanlagt är det sex Hypoteser som har formulerats i början av arbetet för att med hjälp av dessa formulera frågorna till undersökningen. Undersökningen som bygger på en webbenkät har skickats till ca 2600 personer som är medlemmar i PLAN som är en ideell förening och deras medlemmar arbetar med logistik- och transportfrågor i industri- och handelsföretag.Sammanlagt är det 82 personer som har valt att delta och svarat på frågorna i webbenkäten.

Syfte: Syftet är att förklara hur tillfredställelse, förtroende och engagemang inverkar på varumärkeslojalitet i en kontext av självservice.Hypoteser: Följande Hypoteser är uppsatta av författarna:H1: Tillfredställelse har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext.H2: Förtroende har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext.H3: Engagemang har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext.Teori: Varumärkeslojalitet; tillfredställelse, förtroende och engagemang.Metod: EnkätundersökningSlutsats: Hypotes1 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 2 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 3 kan utifrån den här studien accepteras..

Forskningen om artificiella immunsystem försöker använda människans immunförsvar som modell för hur ett datorsystem på egen hand skall kunna försvara sig mot okänt inkräktande, till skillnad från traditionella antiviruslösningar som bygger på manuell detektion av nya virus. Denna uppsats hävdar att människans immunförsvar inte är någon relevant modell för ett artificiellt immunsystem som tillgodoser användarnas behov av säkrare datorsystem, eftersom det finns skillnader i hur datorsystem och människor principiellt fungerar.Ett antal Hypoteser ställs upp som beläggs med data från den immunologiska forskningen, Microsofts säkerhetsbulletiner, samt virusbeskrivningar från antivirusföretaget Sophos. Hypoteserna kopplas ihop i en slutledningskedja som visar att de Hypoteser som relaterar till datorsystem, inte är förenliga med de Hypoteser som relaterar till människans immunförsvar, om det artificiella immunsystemet skall tillgodose användarnas behov av säkrare datorsystem. Forskningen om artificiella immunsystem diskuteras, där de principer och antaganden som de olika lösningarna bygger på monteras ned genom att implicita inkonsistenser görs explicita. Uppsatsen avslutas med en belysning av varför Hypoteserna egentligen går att belägga, där grundbulten är att människans immunförsvar skyddar behovet hos sin värd, den mänskliga individen, till skillnad från det artificiella immunsystemet, som inte är tänkt att skydda behovet hos sin värd, själva datorsystemet, utan snarare behovet hos användaren av datorsystemet..

Förutsättningarna för att ett företag ska nå tillväxt har förändrats under 1900-talet. Dessa ändrade förutsättningar har medfört att en mängd teorier och modeller utvecklats för att beskriva hur tillväxt uppstår och hindras. På 1990-talet började olika balanserade styrkort utvecklas för styrning med mål och mått. Dessa styrkort fyller väsentliga funktioner för företag och har erhållit stor uppmärksamhet. Den här studien har för avsikt att utveckla styrkortsområdet ytterliggare.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken information som finns i årsredovisningars VD-ord, och att illustrera processen vid framtagandet av VD-ordet. Syftet är vidare att undersöka om det finns samband mellan information i VD ord och olika företagsegenskaper. Vi har, med utgångspunkt i ett deduktivt tillvägagångssätt, genomfört en kvantitativ undersökning. Utifrån teorier har vi bildat Hypoteser avseende samband mellan VD-ords innehåll och olika företagsegenskaper. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om våra antaganden är korrekta eller ej.

Studien har undersökt prognosers trovärdighet bland svenska börsbolag. Undersökningen begränsades inte till att endast inkludera vinstprognoser utan all framåtblickande information som företagen kommunicerade analyserades. Syftet var att tydliggöra ett mönster i de studerade företagens prognoser och därmed underlätta för investerare att urskilja relevant information. Studien byggdes upp av tre Hypoteser där prognosers trovärdighet krosskördes med risken, tiden och värderingen på företagen. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ analys av primärdata.